Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige under riksbyggmästaren och hans söner. Av Ingvar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
situation kunde inverka på rikets allmänna läge, framför allt på tillförseln
av de förnödenheter, som oundgängligen krävdes, för att ej missnöje skulle
uppstå inom landet. Även sedan den verkliga krigshushållningen ej mera
lade beslag på hans fulla uppmärksamhet, var han inriktad på att hålla
riket berett på det värsta. Hans farhågor för utländska stämplingar spelade
härvid en stor roll. Även om han ibland överskattade lägets risker, vilka han
ej alltid förmådde helt överblicka, har man att räkna med, att hans
personliga uppfattning var bestämmande för den handelspolitik gentemot
Europa, som han följde. Grundtanken var att ej tillåta utförsel av sådana
varor, särskilt vad han kallade »ätande varor», som behövdes i händelse
av krig och blockad, samt att trygga införseln av sådana, som ej kunde
framställas inom landet. Dessa synpunkter blevo i hög grad bestämmande
för hans utrikespolitik under den senare delen av hans regering. Sveriges
utrikeshandel var väl ej så kvantitativt omfattande, men den var av största
betydelse för landets försörjning, och rikets försörjning uppfattade Gustav
Vasa som en av sin regerings huvuduppgifter.
Han gav i ett brev av år 1555 uttryck åt sin syn på dessa frågor. Han
skrev: i gamla historier och krönikor betygas, att »här av riket drog ... ett
märkeligt tal folk, som kallade sig de Göters här, de där droge genom allt
Tyskland och flere land och riken och bedrevo många manliga och
dråpliga gärningar, intill dess de kommo in i Svisserland [Schweiz], där de sig
nedsatte och ännu i dag besittne äro». Han syftar här på den Sveriges
förhistoria, som den redan nämnde Johannes Magnus på ganska fri hand
hade konstruerat, sitt fädernesland till ära, och vari det förmäldes, att
göterna eller goterna i forna tider hade varit ett av Europas förnämsta
er-övrarfolk. Gustav Vasa framhåller vidare, att dessa göter voro »mycket
pris värde, efter de voro deras övrighet i sådana stycken hörige och lydige».
Men han döljer inte, att han ej sympatiserar med den anda, som talar ur
berättelserna om »de Göters här». Hans politik gentemot Europa, särskilt
då hans handelspolitik, syftade till att inom det svenska rikets gränser lösa
dess ekonomiska problem.
BILAGA VID DENNA SIDA. Gustav I:s styrelse var i hög grad ett landsfaderligt
regemente. Outtröttligt ingrep konungen i alla sidor av sina undersåtars liv, och särskilt under
de sista åren blev han nära nog allenastyrande. I detta kungliga brev av den 2Sfa 1558 ger
han sålunda sina undersåtar faderliga råd icke bara om deras moraliska vandel utan också
om »bärande träd» m. m. Man observere, att plats är lämnad för införandet av namnet
på vederbörande län eller landsända. — Lunds universitetsbibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
