Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska sjömakten grundlägges. Av Georg Hafström och Hj. Börjesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i sin starka hand, var det sålunda ej mycket bevänt med det sjövapen, han
fick till sitt förfogande. I följande drastiska ordalag beskriver konungen
själv vid ett senare tillfälle, hur den svenska »flottan» tedde sig anno 1521:
den var, säger han, blott »en hop Skäriebåter och annet prackerij, ther
hwarken hielp eller tröst medh fölgde». Enär danskarna behärskade
tillförseln över havet såväl till Sveriges huvudstad som till andra av dem
besatta fasta kustorter, vilka av de svenske belägrades, insåg Gustav Vasa
snart omöjligheten av att betvinga dessa platser och föra befrielsekriget till
ett lyckligt slut, med mindre han kunde bestrida den danska flottan dess
allenavälde på sjön. En förnyelse av krigsmakten till sjöss var därför en
bjudand® nödvändighet. Hjälpen kom från den mäktiga hansestaden
Lii-beck, där riksföreståndaren för dyra penningar lyckades inköpa 12
bestyckade och bemannade skepp. Dessas ankomst till Söderköping den 7 juni
1522 plägar betecknas såsom pånyttfödelsen av det svenska sjövapnet:
stommen hade därmed bildats, kan man säga, till en i egentlig mening nationell
örlogsflotta. Till stor del tack vare denna sjögående styrka och med inom
landet hopbragta mindre farkoster samt med biträde av en del av Liibecks
egna sjöstridskrafter genomfördes redan året därpå Sveriges definitiva
befrielse från danskt herravälde — en insats från sjövapnets sida, som av
Gustav Vasa själv tillmättes den allra största betydelse: »Hade icke de skepp
varit», sade han, »så hade kung Kristian haft tillfälle att undsätta både
Stockholm, Kalmar och Finland, vilka eljest icke varit i svenska mäns
händer, det de nu Gud dess lov är». Det var ombord på amiralsskeppet Svanen,
det förnämsta av de nyförvärvade örlogsskeppen, som Gustav Vasa
undertecknade sitt första kungabrev, utfärdat dagen efter Stockholms kapitulation.
SJÖHANDEL OCH SJÖVÄRN HAND 1 HAND.
Den nydanade svenska örlogsflottan hade redan de närmaste åren efter
sin tillkomst fått användning bl. a. vid expeditionerna för att från Gotland
fördriva den danske amiralen och sjörövarhövdingen Sören Norby. När
Gustav Vasa hade slutfört befrielsekriget och emottagit kungakronan, fann
han emellertid ett utarmat rike, som huvudsakligen blott genom handeln
skulle kunna komma till något välstånd. Men den svenska handeln var
ofri. Fortfarande behärskades den av de tyska hansestäderna, särskilt
Lir-beck. Kommen i om möjligt än större ekonomiskt beroende av den mäktiga
sjöstaden genom de på kredit köpta örlogsskeppen, måste Gustav Vasa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
