Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på både försiktighet och handlingskraft. De preussiska fälttågen voro
hans förnämsta militära »skola».
Från år 1627 hade Polen fått stöd av trupper från kejsaren. Samma
år inföllo kejserliga trupper i Jylland och besatte allt större delar av
Östersjöns sydkust. Kejsarens förnämste politiske rådgivare och fältherre
Wallenstein hade redan på ett mycket tidigt stadium observerat Gustav
Adolfs politik och hans betydande, ehuru lokala framgångar, och
allteftersom Wallenstein klarare utformade vittsyftande planer att föra det
habsburgska väldet fram till Östersjön och där skapa en flotta, kom han
av naturliga skäl att fästa allt större avseende vid den svenske kungens
målmedvetna framträngande mot den ena viktiga baltiska hamnen efter
den andra: från Neva och Peipus till Diina och därefter vidare mot Memels
och Weichsels mynningar. Vad de svenska ledarna beträffar, gåvo de
uttryck åt den meningen, att »så snart de kejserlige hava spelat ut med
Danmark, skall elden tändas i hos oss». På båda håll sågo de snillrikt
förutseende politikerna fram mot den stund, då deras intressen skulle kollidera.
År 1628 ingrep Gustav Adolf första gången i den stora tyska
kraftmätningen. Den viktiga hamnstaden Stralsund, som sedan 1500-talet hade
goda förbindelser med Sverige, hade vägrat att underkasta sig Wallenstein
och mottaga kejserlig garnison; den var emellertid av stor betydelse för
Wallensteins baltiska planer, och han lät sina trupper skrida till belägring.
Gustav Adolf sände då att börja med sexhundra man Norrlandsknektar
(sedan ökades styrkan) till stadens hjälp, och dessa visade sig förträffliga
under försvaret och hyggliga i inkvarteringen — bådadera omständigheter,
som gjorde god propaganda för det svenska namnet och den svenska
politiken. Det samtidiga svenska fälttåget mot polackerna hade ej varit
särskilt framgångsrikt, men nästa år (1629) vunnos betydande fördelar, och
därefter slöts under fransk, engelsk och brandenburgsk medling ett
stille-stånd (i Altmark 1629) på sex år, enligt vilket Sverige jämte Livland behöll
huvuddelen av de erövrade områdena i Preussen. Dessutom fick Sverige
rätt att under stilleståndstiden uppta tull vid alla de preussiska hamnarna,
alltså utfartsorterna för rika delar av hela det nuvarande Polen. Så var
Sverige för en tid framåt herre över just de områden, som under den kris
vi nu själva upplevat sedan världskriget, varit föremål för en. ständig
dragkamp mellan där intresserade makter: östra delen av Östersjöns sydkust.
Tullinkomsterna härifrån voro högst betydande och inbragte t. ex. för år
1629 »lika stora inkomster som samtliga av riksdagen beviljade skatter inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
