- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 7. Den gustavianska kulturen /
170

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»De fyra ståndens frieri», där officeraren, sekreteraren, prästen och bonden
fria var på sitt maner. Utmärkt är bondens frieri, vars första båda strofer
lyda:

»A skulle nu vara så dej till behag,

Å du, kära Kerstin, så villa,

Så menar jag väl att hä kunde ta lag

Ä inte just hampa sej illa

Att vi bli ett hjonelag, komma ihop:

Jag har, vari lov, både kannor och stop
Och mer än du kan dig inbilla.

Jag sparde hop löna i fjol och i år
Och köpte en liten röd kviga,

Och skälikon, du vet, uppå bete nu går,

Ilar kalvar båd kvicka och viga.

Och fastän min lott inte just ä så stor,

Så tänker jag få lite krafs efter mor:

Få se huru högt dä kan stiga.»

DRYCKESVISOR.

Det var dock varken med sådana dikter som dessa eller med satirer och
andliga poem, som Bellman skulle slå igenom. Det var med sånger till
Bacchus’ ära eller på tidens rättframma språk »supvisor». Kornetten
Völ-schow, som i en mycket ordentlig lista över sina »supbröder» räknar upp
71 (i (!) namn, däribland Bellmans, har just satt detta ord som titel på en
av sina samlingar, som omfattar 300 visor. Och det är ändå bara en liten del
av de svärmar, som flögo ikring. Bellman var inte den ende, men han var
utan tvekan den mest begåvade av de många poeter, som diktade
sällskapsvisor under 1760-talets av ekonomiska kriser och politisk oro laddade år.
Författaren till »Min son på galejan» skrev i sin ungdom (1766) några
supvisor, utmärkta av hans vanliga fart men inte just så fina i tonen. I sin
allbekanta reseskildring har Jacob Wallenberg lagt in en annan, som
tydligt visar, att han har känt till Bellmans »Kom, sköna källarflickor». Ett
par av de självständigare poeterna på detta område voro Samuel Olof Tilas
och Henric Gottfrid Brandel, båda musikaliskt begåvade umgängesvänner
till Bellman, den förre en av tidens finaste lyriker, men bortryckt i unga
år, den senare mest känd som diplomat och utarbetare av en reformerad
tideräkning. Bellman hann snart sätta sin prägel på diktarten. Den som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 02:31:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/7/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free