- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 7. Den gustavianska kulturen /
200

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ferdinand! Roms fiende är ej mer! Gustav Adolf är slagen! O min
konung! O hjälte! O, mitt fosterlands hjälte! Du är ej mer! Jag hade trott
mitt fädernesland segrande, min konung leva — jag hade dött nöjd. Han

är ej mer.––––Sveriges fiender, darra! Så länge denna arm kan bära

ett svärd, så länge detta blod rinner i mina ådror, så ägnar jag eder åt
min hämnd, åt döden, åt undergång.

Äreminnets mästare blev emellertid prästmannen (slutligen biskopen)
Magnus Lehnberg, som tvenne år efter varandra erövrade akademiens stora
pris i vältalighet och därmed gjorde sin lycka. Rosenstein skrev till kungen:

Den mannen äger en förundransvärd rikedom i språket, i imagination
och oratoriska tourer. Eders Maj:t gör vitterheten en ny välgärning, om
Eders Kungl. Maj:t–––giver Lehnberg det lediga pastoratet.

Lehnberg blev på detta sätt kyrkoherde i Kungsholmen och invaldes
i Svenska akademien. Som Rosenstein antyder, lågo hans förtjänster främst
i formen, i satsernas ståtliga gång, som inte återgav några märkliga tankar
men praktfullt och anslående åtminstone gav ett sken därav och ej heller
förföll till smaklösa utrop och dylikt. Hela genrens tomhet framträdde
emellertid åtminstone för nästa släktled, och den Lehnbergska vältaligheten
fick ett kanske ännu sämre rykte än den förtjänade. Den hade emellertid
då länge blomstrat i mannens predikningar, på sin tid ofantligt omtyckta.
Till innehållet voro de som 1700-talets »upplysning» ville ha dem, de
kring-gingo dogmerna och betonade moralen. Det är denna riktning, som kallats
neologi.

Den hängde ju ihop med den dyrkan av förnuftet, den »rationalism»,
som var upplysningens grundsats, och som under 1700-talet riktade sin vassa
kritik mot nedärvda missförhållanden, mot vidskepelse och fördomar av
varje slag och som trots alla överdrifter gjorde en gärning, vars betydelse
icke bör förringas.

STOCKHOLMS POSTEN, UPPLYSNINGENS SPRÅKRÖR.

En tidning, »Stockholms-Posten», betecknar hos oss den egentliga
»upplysningens» genombrott. Den började 1778 och dess själ blev snart skalden
Johan Henrik Kellgren. (Om tidningens framträdande och allmänna
hållning se artikeln »Den svenska pressens uppkomst och dess utveckling under
1700-talet» i bd 6.)

Voltaire, den store franske skriftställaren, den europeiska upplysningens
främste lärare, hade just avlidit, och om honom uppstod ett menings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/7/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free