Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man har kanske svdrt att föreställa sig denna scen vid en svensk konungs griftefård, men
den händelse, en samtida och av gatusensationer speciellt road satiriker dtergett pd detta
sätt och kallat »Calabaliken vid Slottsbacken», är historisk: för sista gången vid en
furstebegravning i Sverige utkastades bland folket vid Karl XIV Johans likbegängelse den
26 april 1844 ett par tusen s. k. begravningsmedaljer, om vilka striden stod hård på
gator och torg. — Litografi av Ferdinand Tollin 1844. Kungliga biblioteket.
RIKSDAGENS MAKT ÖVER STATSFINANSERNA.
Det statsskick, som vilade på 1809 års regeringsform och 1810 års
riksdagsordning, förändrades sålunda ej så mycket, som oppositionen önskade
och högljutt krävde. Men ett resultat av oppositionspartiernas ivriga
ansträngningar var, att det på en viktig punkt, ja, den allra viktigaste,
grundligt förvandlades.
Riksdagen hade 1809 skapats till regeringsmaktens jämlike. Vissa
befogenheter tillkommo regeringen, andra riksdagen. Nu visade det sig snart,
att riksdagen utövade dessa med allt större kraft, säkerhet och självkänsla.
Och snart vidgade den sin makt; nämligen över rikets finanser. Enligt
regeringsformen § 57 ägde riksdagen, som vi sett, att allena bevilja skatter, d. v. s.
att råda över statens inkomster. Hur utgifterna skulle bestämmas var icke
alldeles klart, men av allt att döma — även av den praxis, som först
stadgade sig — skulle riksdagen endast bestämma utgifterna i stora klump-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
