Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skedet i nykterhetsarbetet och nykterhetslagstiftningen var tillryggalagt,
när husbehovsbränningen år 1855 blev lagligen förbjuden.
Som sagt, Peter Wieselgren var den, som i främsta rummet åstadkom
omsvängningen i folkstämningen. Bland sina prästerliga ämbetsbröder
stod han icke ensam. Vid öppnandet av Svenska nykterhetssällskapets
årshögtid 1839 yttrade J. Berzelius, den vittberömde naturforskaren, att
sällskapet med tacksamhet erkände det kraftiga och nitiska deltagande det
erfarit av en icke obetydlig del av rikets präster, så bland de yngre
ledamöterna av detta högt aktade stånd som bland de äldre. »Och det ligger
i ämnets beskaffenhet, att utan prästerskapets allmänna och verksamma
biträde syftet svårligen kunde uppnås.» Men i prästerskapets led funnos
också en hel del, som ställde sig avvisande mot ett speciellt
nykterhetsarbete efter de Wieselgrenska linjerna. Offentligen tog Henrik Reuterdahl,
den framstående kyrkohistorikern, på femtiotalet både statsråd och sedan
ärkebiskop, till orda mot den nymodighet, som enligt hans uppfattning
föreningsbildningen innebar. Han ansåg, att denna medförde faror för de
hävdvunna formerna för det kyrkliga samhällslivet, liksom han också
riktade invändningar mot det sönderdelande av det sedliga livet, som ett
speciellt nykterhetsarbete kunde föra med sig: en människa avsade sig
brännvinet, och så menade hon, att allt var väl beställt med henne.
Peter Wieselgren utsträckte sina resor över större delen av Sverige.
Hårda duster hade han ofta att utstå. Det berättas, att hans motståndare
i sin illvilja och i sin kärlek till brännvinet en gång funno det lämpligt att,
medan han talade, i salen inskicka en full gesäll, som under svordomar
befallde »den förbannade prästasjälen» att tiga, men att Wieselgren, aldrig
svarslös, pekade på den ruskige karlen och sade: »Se där, vår
opposition, på huru vacklande ben står den icke». Ordet hade Wieselgren för
FACSIM1L Å MOTSTÅENDE SIDA. Denna fränt parodiska skildring av en y>Nykterhets
Förenings Sammankomst» förskriver sig frän den svenska nykterhetsrörelsens äldsta skede,
vilket framgår bl. a. av vers 7 i den »Nykterhetsbalk» (en travesti av Tegnérs
»VikingabalkO, som återfinnes nederst å bladet och där bruket av brännvin, konjak och punsch
förbjudes men vin och öl äro tillåtna: »Men se portvin, champang, gammalt franskt eller
öl, kan du dricka allt som du har rd». Det är med andra ord en »måttlighetsförening»,
som håller sammanträde, och på anslutningen kan det tydligen ej klagas. *Moderatismem
upplevde en snabb men kort uppblomstring och fick snart vika för den livskraftigare
rörelse, som hade »helnykterheten», del vill såga avhdllsamheten från alla alkoholhaltiga
drycker, ej blott brända och destillerade, på sitt program. — Litografi av okänd konstnär.
Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
