Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fondeffekten i krutrök
verkar mera gustaviansk;
bilden är avsevärt mera
lyckad än ceremonitavlan
av Karl Johans kröning
(se bild sid. 27).
Krafft fick sin
egentliga betydelse dels som
lärare, vad teckning
angår, dels som porträttör
av det begynnande
1800-talet, vars typer han
skildrat med »oförfärad»
Denna otroligt änglaljuva tavla av Fr. Westin vill
allegoriskt tolka prinsessan Josephines ankomst till Sverige
som kronprins Oskars trolovade. Den är målad 1823 till
en Tegnérstrof (ur en hälsningssäng vid kronprinsens
ankomst till Sverige): »När Maj har lövat våra lindar
och vakteln slår på lummig strand, dd kommer Hon
med vårens vindar, med svanorna till Sagans land . . .».
sanning, utan den annars
så omtyckta
idealiseringen. Hans bästa manspor
-trätt, särskilt de av
militärer och borgargubbar
med huvudet inpressat i
den höga kragen, visa påfallande svenska, ofta även individuella drag.
Psykologiskt ytliga äro däremot Kraffts representationsporträtt av hans
gynnare Karl XIII på Gripsholm och Rosersberg. De visa oss denne
för regentskapet föga lämpade man, sittande i full kungaståt med
serafimer-dräkt, purpurmantel och mäktiga, röda stövlar. Kungen håller i ena
handen Karl Johans adoptionsakt, vilket bidrager att göra bilden till ett
»hi-storierat» porträtt, d. v. s. ett över den »betydelselösa» vardagsbilden
stående porträtt, där modellen framställes i en viss situation eller funktion,
eventuellt symbolisk. Betecknande för tidens gradering av porträttkonsten
är ett lite skämtsamt tidningsuttalande från 1810: »Om en hedersman,
lik-gott vilken, avmålas görande ingenting, så blir det ett porträtt helt simpelt;
men håller han en pris snus i nypan, så är han en historierad hedersman».
Om Kraffts måleri lider av en med åren tilltagande stelhet och torka,
så lider akademikollegan Westins snarare av motsatsen: sentimental
ljuvhet, sötma, ja, sliskighet. Westin, som aldrig rest utomlands — enligt en
maliciös uppgift på grund av att han ej kunde leva utan sin mammas
pannkakor och ölost — står för eftervärlden såsom ett sorgligt fulländat exempel
på det borgerliga tidevarvets mest populära stilbastard av klassicism och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
