Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till de populära julupptågen hörde i många trakter av vårt land stjärngossarnas
tretton-dagsspel; här äro de fem: heliga tre konungar, Herodes och den anskrämligt svärtade
»Judas med pungen». -— Till höger: -Tjugondag Knut dansas julen ut». -— Samtliga bilder
på detta uppslag litografier av C. A. Dahlström 1859.
jul. Bandhunden löstes, hästarna fingo ett foder strid havre eller hö, och
korna, som eljest fingo tugga den torra halmen, det bästa foder man hade
och kanske en ny klave om halsen. Den fromma legenden visste att
berätta, att de i födelsetimman fingo mål i munnen, föllo på knä vid sina
krubbor och prisade Herren.
Allra sist beredde sig husets folk själv att värdigt begå den stora
högtiden. Under 1800-talet inskränkte sig detta till en grundlig tvättning och
ombyte av kläder från innan till utan. I äldre tid, då det ännu fanns en bastu
merendels i var by, tog man ett bastubad. När man lämnade bastun, kastade
man några ämbar vatten på de glödheta stenarna, ty efter de levande kommo
de döda för att bada. Utmärkande för de folkliga föreställningarna om julen
är den starka och vitt utbredda tron, att de döda under julnatten ånyo
gästade sina gamla boningar. Åt dem överlätos sängarna, eller som det ibland heter
med en kristen omtydning: åt änglarna; husfolket sov i halmen på golvet.
Så satte man sig ned till julmåltiden, som inleddes med uppläsandet av
en psalm, ibland också av en predikan ur en postilla. Mycket ålderdomlig
är den sed, som på 1700-talet berättas från Småland, att husfadern började
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
