Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - svagdricka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deras nous étions plus faibles qu’eux (el. n.
leur étions inférieurs) en cavalerie*; den sjuke
är ganska ~ äv. est bien bas; visa sig ~ för
ngns böner se montrer faible envers qn;
opposer une faible résistance aux prières* de
qn; vara ~ för ngn avoir un f. (el. ibl. de la
faiblesse) pour; vara förtjust äv. être épris
(amoureux) de; vara efterlåta avoir de la
complaisance pour; vara ~ för ngt äv. ibl. ne
point résister à; se laisser éblouir par; vara
~ för smicker etc. aimer la flatterie, etc.;
(aim. à être flatté, etc.; ha sa ögon avoir
la vue (el. les yeux) faible[s]; ~ i franska
f. en (pour le) français; vara alltför ~ mot
ngn äv. gâter qn ; ~ till förståndet,
karaktären f. d’esprit, de caractère ; taga ngn på den
sa sidan prendre (attaquer) qn par son [côté]
f. (ci. ibl. F au défaut de la cuirasse, à l’endroit
vulnérable) ; det är icke hans sa sida ce n’est
pas là son [coté] faible (ci. par là qu’il pèche),
-dricka, ⓝ petite bière, -het, i allin. faiblesse*;
affaiblissement; kroppsligen äv. délicatesse*;
fragilité*; débilité*; infirmité*; langueur*;
défaillance*; atonie*; ᚼ collabescence*;
andning légèreté*; rareté*; andligen äv. mollesse*; ibl.
faible; rei défaut; ngn gg petitesse*; ytterlig ~
fysisk äv. prostration*; spel är hans ~ le jeu
est son faible; den mänskliga naturens ~ ofia
la misère* de la nature humaine ; ibl. F la part
du diable, -hetssynd, péché véniel
(involontaire; F p. léger (par, ᚼ de) faiblesse*); begå
ser pécher par f.* (el. véniellement).
-hets-tecken, signe de faiblesse*, -hetstillstånd,
[état de] f.*; ibl. débilité*; läk. asthénie*,
-sint[het], se sinnessvag[het], -ström, elektr.
courant faible (de faible intensité*),
-strömsledning, elektr. ligne* à (el. courant de) faible
intensité*, -strömsteknik, elektr. technique* des
courants faibles, -synt, a. qui a la vue faible
(délicate); läk. amblyope, -synthet,
affaiblissement (faiblesse*) dela vue*; läk. amblyopie*.
-t, adv. d’une manière faible, etc.; faiblement,
se matt; ibl. mollement; doucement; ljuset
brinner ~ éclaire f. -öl, blanquette*; bière*
simple, jfr -dricka.
svaj, ligga på ~ se II. -a1, I. i. fladdra
flotter; onduler; être agité; vid maskins gäng fl.;
~ för vinden fl. au gré du vent. II. t. o. i.
⚓ éviter; ~ galna (rätta) vägen év. du
mauvais (bon) côté. — Med beton. adv. ~ om
changer d’évitage; ~ tvärs för vinden éviter le
travers du vent; ~ upp för ankaret venir à
l’appel de son ancre*; ~ upp mot vinden év.
(venir debout) au v. -ande, I.p. a. flottant;
ondulant. II. s. ondulation*, sa fladdrande.
-ig, o.. 1. se -ande I. ; hatt med sa plymer aux
plumes ondoyantes. 2. P se stilig, -ning, 1. se
-ande II. 2. ⚓ évitage ; évitée*, -rum, ⚓
évi-tage; évitée*; utanför docka bassin; ibl. darse*;
icke ha nog ~ n’avoir pas son évitage.
sval, a. frais; F frisquet; ibl. un peu froid;
avsvalnad refroidi; i den sa morgonstunden
à la fraîcheur du matin; det börjar bli st
(eare i luften) il commence à faire frais; le
temps (el. l’air) se rafraîchit (met an fr.);
det har blivit ~t le t. s’est refroidi; det är
st [väcler] il fait [un air] fr. ; då d:o äv. à la
fraîcheur (F fraîche).
1. svala1, t., ~ [a/:] [laisser] refroidir;
attiédir; rafraîchir, se svalka, avkyla, avsvala;
~ [ni:] sig prendre le frais (el. l’air).
2. sval a (-an, -or), zool. Hirundo hirondelle*, se
ssrna; Odens ~ se Svart Stork ; torns c.vpselus
apus grand martinet; m. noir; en ~ gör ingen
sommar ordspr. une h. ne fait pas le
printemps. -bo, nid d’h.*
svale (-en, -ar), ark. ⓝ galerie*; balcon; ofta
entrée" (porche); källars e.* d’une cave: t
cuverie*; på ~n sous le p. (el. l’auvent), jfr
förstugukvist.
svalg, 1. (-et, -) gosier; arrière-bouche*; gorge*;
F goule*; anat.dclen niirmast mat- el. foderstrupen
pharynx; niotsv. adj. pharyngien; hos djur gueule*;
zool. ngn gg hos lägre djur œsophage; inflammation
i set läk. pharyngite*. 2. bot. gorge*; entrée*
d’une couronne. 3. (-et, -) avgrund gouffre;
abîme; gueule* bida äv. fig. ; mellan oss är ett ~
befäst il y a un a. (el. ibl. une grande distance)
entre nous. 4. oböjl. föråldr. fig. excès pl. de
table*, sa frosseri. -abborre, grosse perche
vo-race. -del, partie* (région*) du pharynx (el.
it.i. œsophagienne)), -fisk, poisson vorace
(glouton), -håla, anat. cavité* du pharynx,
-katarr, läk. pharyngite*, -käkar, pl. zool.
Pharyngognathi Pharyngognates pl. -ring, anat.
anneau œsophagien, -rör, matstrupe œsophage.
-sönd, läk. sonde pharyngienne (ibl.
œsophagienne).
svalgång, se svale.
svalk||a1, I. (-an) fraîcheur*; frais; i ~n au
frais; i aftonens ~ à la fraîcheur du soir;
aftonen medförde ingen ~ n’a point rafraîchi
l’air. II. t. rafraîchir; stark, refroidir; ibl.
tempérer; éteindre; ~ sin hämnd på ngn
satisfaire (assouvir) sa vengeance sur qn; ~ sin
vrede se calmer; d:o på ngn äv. décharger sa
colère sur qn; ~ sig se räf.; prendre le frais
(el. l’air); ibl. se désaltérer; vi sutto på
verandan för att ~ oss nous prenions le fr.
sur la terrasse, -ande [medeï],
rafraîchissant. -edryck, boisson rafraîchissante (ibl.
désaltérante); breuvage, -ning,
rafraîchissement; staikare refroidissement.
svall (-et, -), om hav, vågor [violente] agitation*
des flots (el. de la mer); soulèvement
(brisement) des fi.; fl. agités (soulevés,
bouilon-nants); ’houle*; masse d’eau*; ibl.
fluctuation*, jfr -is, om blod bouillonnement; fig., se
-ning; ~ av ord flux (déluge,, torrent) de
paroles*, se ordflöde; känslos paroxysme.
-a1, i. 1. om hav se soulever; s’agiter; rouler;
om blodet bouillonner ; bouillir: entrer (être)
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>