- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
1758

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tjogtals ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



écrevisses*; tre ~ kräftor hosta ... äv. les
écrevisses* valent... la soixantaine, -tals, I.
a. oböjl. attr. eg. ᚼ par vingtaines*; ~ (-med)
människor F tas pl. de gens; gens en masse*.

II. adv., se föreg. -VIS, adv. se föreg,
tjud ~r (-ret, -), entraves[s]*. -ermina, ⓞ longe*,
jfr föreg, -erjpåle, -er|stake, piquet, -ra1, t.
entraver; mettre des entraves* à [un cheval,etc.];
mettre au piquet; om hummer [faire] parquer,
-ring, mise* au piquet; 0.

tjuga (-an, -or), fourche* [à faner]; fourche-

-fière*; fouine*; P fourchât,
tjuge, F tjuç/o, se tjugu.
tjugonde, ordningstai vingtième; ibl. vingt; för

det ~ vingtièmement; en vingtième lieu,
tjugon[de]i|dag, ~ jul, F le 13 janvier,
-del, vingtième [partie*]; en kilometer
cinquante mètres; ᚼ la v. p. d’un kilomètre;
tre ~ar trois vingtièmes,
tjugskaft, manche de fourche[-lière]*.
tjugu, grundtal vingt (utt. vanl. vin) ; ~ år, jfr
tio; en yngling på d:o un jeune homme de
v. ans (el. ibl. d’une vingtaine d’années*, (obs.!
Betr. sms., jfr sins. med fem), -dubfael, «. vingt fois*
[aussi grand]; vingtuple. -dubbelt, adv. vingt
f.* [autant]; au vingtuple. -dubbla, t. doubler
vingt f.*; vingtupler. -en, -ett, grundtal vingt[-]
et[-]un. -faldig, a. se -dubbel, -falt, adv., se
föreg, -fem, grundtal villgt-cinq (thöres). -femte,
onl-uingstai vingt-cinquième, -femöring (-en, ar-),
pièce* de vingt-cinq ceres, -första, orduingstai
vingt-et-unième. -hörnig, a., -hörning, s.
icosi-gone. -krona, mynt pièce* de vingt
couronnes* [en or], -tal, 1. [nombre de] vingt; ett~
une vingtaine. 2. ~et (i århundradets tredje
årtionde) ⚙; entre vingt et trente; en man
(kvinna) ~et (mellan 20 o. 30 år) un homme
(une femme) de vingt à trente ans; han [hon)
är på o~et il (elle) a v. ans passés (el. dépassé
la vingtaine; ibl.il (elle) a vingt et quelques
années* el. entre v. et trente ans, 0fta F une
vingtaine d’années*), -årig, a. [âgé] de (el. qui
a) vingt ans. -âring (-en, -ai*), personne
[âgée] de v ans.

tjur (-en, -ar), taureau; ung tjur taurillon
(bou-villon); P Kobin [taureau]; vild~ taureau
sauvage, -a1, i. F 1. faire la moue; bouder;
F faire sa lippe; sitta hemma och ~ rester
chez soi à b. 2. vara egensinnig être entêté
(rébarbatif, obstiné, etc.), se -huvud, envisas;
ibl. avoir de la tête (el. de l’humeur*), -aktig,
a. F têtu [comme un mulet]; revêche.
-akti g h et, entêtement; F humeur bourrue
(rébarbative). -drlvare, eg. toucheur; vanl. bouvier,
-fäktare, toréro; toréador; matador,
"fäktning, combat (vaui. course*) de taureaux,
-förening, lantbr. ⓞ association* de fermiers
pour tenir un taureau en commun, -hais,
fig. cou de taureau, -huvad, p. a. fig. obstiné;
têtu; revêche, se -aktig. -huvud, 1. eg. tête* de
taureau. 2. fig. F t. carrée; F mauvaise tête.

-håll||a, t. F retenir [obstinément]; tenir
mordicus; han -er F il n’en démord pas; ~ (på)
något traîner qc en longueur*, -ig, a. F 1.
tredsk revêche, se -huvad. 2. trumpen maussade;
rechigné; l’e[n] frogné; boudeur, se trumpen.
-ighet, humeur* maussade (boudeuse), se
-ak-tighet, trumpenhet. -kalv, veau mâle;
taurillon p bouvillon. -skalle, se -huvud, -skallig, se
-aktig 0. -huvad. -skallighet, se -aktighet.

tjus||a1, (poet. -te, -1), t. charmer; ibl. fasciner;
enchanter; F ensorceler; captiver; ~ ormar
ch. des serpents; vara ~d av ngn, ngt être
charmé (fasciné) de (par) qn, qc. —Med
beton. adv. ~ till alla flickor F il est la
coqueluche de toutes les femmes*, -ande, I. p. a.
charmant; ibl. fascinateur; enchanteur;
captivant; magique; sång chant de sirène*.

II. s. fascination*; ibl. séduction*; ~ av ormar
art de charmer les serpents, -are, charmeur;
enchanteur; ensorceleur, jfr kvinnor, orm
-arjförmåga, se -ning ~ för måg a. -ar|konungen,
best. form Gustav Gustave le roi charmeur,
-erska (-an, -or), charmeuse*; enchanteresse*;
ofta ensorceleuse*, -ig, a. F bellâtre; en r*
karl un joli garçon; FP un beau sire (P gärs
(rs stumt)); FP un chic type; Ludvig le
beau Louis, -kraft, charme; pouvoir (vertu*)
magique; ofta fascination*, se följ. -ning,
charme; enchantement; ravissement; délices* pl.,
se förtjusning ; F ensorcellement; magie , se
föreg. o. -ande II. -ningsfôrmâga, -nings|kraft,
se -kraft o. -ning.

tjut (-et, -), hurlement[s]; ibl. mugissement[s];
cri[s]; gråt pleurnicherie[s]*; ett barns ~ les
cris d’un enfant; stormens, vågornas ~ les
m. de la tempête, des flots; vargens ~ les
ch. du loup; ge till ett ~ pousser un ch., se
foij. -a, (tjöt,-it), i. ’hurler; pousser des
chur-lements; P beugler; P gueuler; om barn Crier ;
gråta pleur[nich]er; F piauler; F piailler; om
storm mugir; om uggia chuer; chuinter; ~ som
en gris F brailler comme un veau; man
måste ~ med ulvarna ordspr. il faut ’hurler
avec les loups. - Med beton. adv. ~ till pOUS-
ser un (des) ’hurlement[s], -are, ’hurleur,
-ning, se tjut.

tjuv (-en, -ar), voleur; listig filou; isht bibl. o.
för-åidr. larron; på ljus v.; F larron; ᚼ
moucheron; lumignon; fick~ v. à la tire; ᚼ
coupeur de bourses*; pick-pocket; inbrotts~
v. avec effraction*; ibl. crocheteur (briseur)
de portes* et de serrures*; komma som en ~
om natten bibl. venir (surprendre qn) comme
le v. (larron) dans la nuit; komma över ngn
d:o ordst. s. qn; prendre qn au dépourvu;
tomber sur qn à l’improviste (el. lorsqu’il
s’y attend le moins); tillfället gör ~en or.ispr.
l’occasion* fait le larron; små ~ar hänger
man, stora låter man gå ordspr. les gros
larrons font prendre les petits ; les petits ont
toujours tort; libre est qui vole un bœuf,

I ssr återges vanl. oförändrat.I följ. ssr förändrat.Närmast motsvarande.Återges genom omskrivn.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1922/1762.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free