Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
straffas och ni sjclf till hörsamhet bringas. Understå
eder aldrig alt tala om det, ni icke förstår; och vet,
att jag af eder fordrar icke råd utan lydnadi
Svenska regeringen å sin sida förböd ämbetsmännen i
un-derhållsländerna att efterkomma Kristinas ofvannämnde
befallning ocb vidtog i öfrigt ingen annan åtgerd under
förhoppning, att drottningen af sig sjelf skulle inse det
orimliga i sitt företag och låta detsamma falla. Men
förgäfves. Kristina, underrättad om regeringens åtgerd,
skref omigen till ämbetsmannen, förnyade sin
befallning och förböd honom lyda svenska regeringen. IVu
måste denna sednare tillgripa allvarsammare medel. I
en tämligt vidlyftig skrifvelse, som vanligt uppsatt i
konungens namn, utvecklade man för drottningen, huru
hennes uppförande i delta, likasom många andra
för-hållandenvore orimligt, olagligt, skadligt och
stridande emot hennes egna löften. Om, heter det vidare,
om eders majestät icke härifrån afstår, nödgas jag
vidtaga de medel, som min och rikets säkerhet och
fördel fordra. Efter inhändigandet af detta bref, skref
Kristina till ämbetsmannen på Oland och återkallade
sin förut gifna befallning; ly, säger hon, hans konglig
majestät, min älskelige kåre herr son, har mig derom
’levekligen tillskrifvit samt för de hamburgska
köpmännen medlat till det bästa.
Kristina förehade ännu åtskilliga underhandlingar i
norden. Oaktadt ofvannämnde missämja dröjde hon
derföre än ett år i Hamburg. Det skedde dock
oger-na, och hon var i allmänhet mindre belåten med
tyskarna. Jag är, skref hon till Vossius, tvungen
för-drifva min tid med läsning, ly ni vet, alt jag’ lefver i
ett land, der umgänget med de döda måste trösta oss
öfver umgänget med de lefvande; och till Bourdelot
skref hon vid samma tid: bland alla oskäliga djur,
som kommit Ull min kunskap, är tysken det, som
minst liknar en menniska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
