Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kaggs tillvitelser ni. m. *). Della var tvistens början och
föremål. Vi känna oj dess slut.
Under loppet af sommaren 1660 underhöll Herman
Fleming bemlig förbindelse med Adolf Johan och sökte
främja dennes planer.
Af allt detta inses lätt, att rådspartiet skulle inom
sig lifligt önska Herman Flemings frånvaro ur
förmyndarestyrelsen. En sådan sin önskan lät dock rådet
aldrig påskina. Tvärtom tog det för afgjordt, att
konungens testamente skulle i denna punkt stå fast och det
t;dade och handlade ständigt i sådan anda**). —
Orsaken till della rådets uppförande var dels fruklan att
genom större förändiingar väcka större oro och starkare
motparti; fruktan att vänja ständerna vid sjelfrådiga
förändringar af regeringens beslut; dels måhända hos några
den öfvertygelsen, att Fleming skulle, i alla fall, men af
en annan magt, nemligen af riksdagsadeln blifva skild
från sin plats i förmyndarestyrelsen.
Detta sednare skedde ock. Redan i början af
riksdagen i Stockholm tillkännagaf riddarhuset sin önskan
att deltaga i valet af de höga riksämbetsmänncn. Detta
syftade ej blott på Adolf Johan utan ock på Herman
Fleming. Rådet ville deremot försvara konungamaglens
valrätt och föreslog den 20 Oclober Herman Fleming
till riksskattmästare, på samma gång som Kagg och De
la Gardie föreslogos till marsk och kansler. Det var då,
som riddarhusstormen utbröt såväl om valrätten i
allmänhet, som i synnerhet om Herman Flemings person.
Mot denne sednare kunde man offentligen invända
endast det, att han såsom sjuklig och lomhörd ***) var
mindre användbar. Egentliga skälen, hans
reduktions-planer och hans lynne i allmänhet voro sådana, alt de
cj kunde offentligen åberopas. Så mycket häftigare blef
*) Rådsprot. d. 20 Mars 1660.
*") Rådsprot. d. 20, 22 och 24 Oct. 1660.
) Riksark. Stegeborgs ark. L. Roraann till Adolf JoLan
(1. 11 Juli 1660.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
