Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
begär shrifleligt ulslag dcrom for all hunna dcrpå
slcrifleligcn svara. Vid detta utlåtande tillkallade rådet
de tre högre stånden. Dessa vidblefvo sina sista beslut,
i följe hvaraf Herman Fleming förklarades icke hafva
någon rätt till i iksskaltmästareplatsen, Och det blef
dervid.
Valet af skattmästare i hans ställe medförde nja
trätor. Sten Bjelke, Göran Fleming och Bengt
Oxen-stjerna, hvilka redan förut hållit Herman Flemings parti,
kunde blott med möda cfverlalas att deltaga i
omröstningen. Man erböd sysslan först åt Knut Posse, men
denne undanbad sig såsom varande gammal och sjuklig.
Då anställdes nytt val, hvarvid Gustaf Bonde fick 26,
Seved Bååt 12 och Gustaf Bjelke 4 röster. Gustaf
Bondes val till riksskattmästare blef af ständerna stadfästadt;
och denned var tvisten för den gången slut.
Till detta Herman Flemings utestängande från
liks-förmyndarskapet har man som förnämsta, nästan enda
orsaken uppgifvit högadelns ovilja och fruktan för
Flemings reduklionsplaner. Utan tvifvel medverkade också
dessa känslor i ganska betydlig mån; men alldeles icke
så uteslutande, som man påstått. Det finnes nemligen,
att Gustaf Bonde, som sattes i Flemingens ställe, var eu
lika ifrig vän af besparingar som någonsin Herman
Fleming sjelf, hvarfore han ock hade af Karl Gustaf blifvit
utvald till Flemingens medhjelpare. Om denne sednare
angripits endast för reduktionens skull, hade han
säkerligen blifvit med yttersta häftighet försvarad af
ofrälsestånden, och äfven af lågadeln, som alltid och ifrigt
talade för fjerdeparlsräfsten. Han försvarades dock blott
af presterne. Lågadeln hatade honom och
borgareståndet lät honom tämligen hjelplöst falla; och detta
oak-tadt han som öfverslålhållare* haft tillfälle att, om han
kunnat, förvärfva sig vänner bland Stockholms
borger-skap.
Också en annan orsak till hans fall uppgifves,
neni-ligen fiendskap mellan slägterna De Ja Gardie och
Fleming. Sägner om ett sådant förhållande genomgå sex-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
