Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u
utan alt tänka på cröfringshostnaden, medför deras
blotta bibehållande större ulgifler, än de sjeffva kunna
bära. — Till det 2:a skola vi söka sp ar samheten.
Ej mer adel eller prester bör finnas än till sysslorna
behöfs. Öfverflödiga tjenster må indragas och
öfver-flödiga löner afknappas. Vi böra ej med lysande
beskickningar och stora arfvoden och gåfvor täfla med
stater, som äro hundra gånger rikare än vi; ty
sådant är blott fåfänga. Men vi böra ej heller låta
våra ämbetsmän gå lönlösa, såsom nu i några år
skett, ty sådant föder villervalla och förakt. Vi skola
ej heller bortskänka kronans återstående gods och
tillgångar för den blifvande konungen; alldraminsl skola
vi sjelfva föregå med så ondt exempel. Rika köpmän
böra ej heller adlas, för alt ej från handeln, der de
behöfvas, draga deras penningar och personliga dug~
lighet till ämbetsverken, der trängseln redan dem
förutan är alltför stor. Deremot skall man samvetsgrannt
uppfylla sina förbindelser till dem. Man har under
de förra åren lockat många köpmän till kronolån ocli
sedan bedragit och förstört dem, och på samma gång
kronans kredit. Delta har ofta under sista liden skett
äfven derigenom, alt kronan utfärdat anvisningar på
gods eller penningemcdel, hvilka ej varit alt tillgå, så
att konungens namn och sigill blifvit till spott och
åtlöje o. s. v.*). I sammanhang och följe af dessa
allmänna anmärkningar gjorde Gustaf Bonde ett förslag till
statens upprättande och lönernas bestämning lör år 1662.
Denna reglering var ganska redigt alTattad och medlörde
stor besparing, så att om den blefve följd, hoppades
man inom få år kunna betala alla rikets skulder.
Förslaget blef antaget och slalsregleringen införd. Den
visade sig ganska nyttig, och blef så inom- som utomlands
både då och längre fram mycket beprisad. För första
’) Bond. fol. 29. Bådsprot. och acta i senaten. G.
Bondes betänkande d. 26 Juni 1661.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
