Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pinnen, om den någonsin kom tiil fullt medvetande
af sig sjelf, misslyckades nl" flere skäl. Adeln var för
oenig. Den innehöll beståndsdelar, som nära
sammanhängde med folket; andra, som berodde af
konunga-magten; andra, som med grefligt öfvermod stötte ifrån
sig den stora hopen af öfriga ståndsbröder. Adeln var
också oskicklig. För sina öfvervägande anspråk hade den
ej mer, såsom i förra tider, några öfvervägande
förtjen-ster alt åberopa. Motsatsen mellan anspråkens storhet
och förtjensternas ringhet föll en hvar i ögonen, stack
en hvar i hjertat. Förbittringen blef allmän.
Konunga-magten passade tillfället. Den afslöt det länge i
underhandling stående förbundet mellan konung och
ofrälse-stånd. För detta förbund föll hela det vidt utgrenade
och till skenet så mägtiga adelsväldet.
Delta om ståndet i allmänhet. Högadelns
förhållande till konungamagten utgör en helt och hållet
ser-skild sida af saken. I kapitlet om Per Brahe är
utförligare omtaladt, huru de rikt förlänade grefvarna
började eflerslräfva en slags likhet med Tysklands
sjelfsläu-diga furstar. Om allt fatt sin framgång, skulle
derige-nom hafva uppkommit en ny mellanmagt mellan konung
och adel; grefskapen hade blifvit stater i staten, och
grefvarna sjelfva ett slags ärftliga gammaldags
fylkeskun-gar, eller dåtids kurfurstar. Huru det i slik händelse
gått med den gemensamme öfverkonungens magt, kanske
ock med den i grefskapen boende adeln, är lätt alt ana.
Tyskland visar exemplet. Mot detta mål hunno dock
grefvarna knappast peka, innan de slogos på fingrarna.
De fmgo dervid emot sig rj blott konung och
ofrälse-siåud, ulan ock hela den lägre adeln.
TVISTERNA MELLAN HÖG- OCH LAG-ADELN.
Då Erik den fjortonde införde grefve- och
friherre-Vardigheterna, utsådde han ett frö till svenska adelns
inbördes oenighet och framtida fall. Detta insågs och
erkändes snart af dc klokare inom ståndet. Man hörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
