Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ock herrar af gammal, men obetitlad adel med ett slags
Stolt förakt sätta sig öfver de nya högre värdigheterna;
andra åter beklaga den splittring, som genom sådan
olikhet kunde på riddarhuset uppstå. Klagomål i denna
riktning hördes af Axel Oxenstjerna och, om vi ej
missminna oss, af Erik Sparre. Det i början slumrande
oe-nighetsfröet utvecklades också hastigt nog under de sista
femtio åren. Den stora mängden af nyskapad, ofta
fattig adel och dess afund mot dc gamla och rika
slägter-na bidrog mycket deltill. Bitterheten ökades än mer,
då Kristina, tvärtemot Axel Oxenstjernas råd och vilja*),
utfärdade år 1651 den ryktbara förordningen om
gref-varnas privilegier. Med denna åtgerd kastades en
brandfackla in på liddarhuset, och snart slog lågan
flammande upp i det redan förut samlade brandämnet. Redau
vid 1655 års riksdag utbrusto mellan grefvarna och den
öfriga adeln ganska obehagliga tvister. Dessa fortforo
sedermera allt framgent. De ökades och förbittrades mer
och mer, tills de brottande slutade med att störta
hvarandra båda två djupt ned ifrån den höjd, de livar för
sig ville ensam innehafva. livad, som af denna
brottning föreföll under närvarande tiderymd, skola vi i
korthet berätta.
Grefvarna, med sina höga värdigheter och stora
grefskap, voro öfver denna sin rang och sin rikedom ofta
ganska öfvermodiga och visade den lägre adeln ett stolt
förakt. Högre ämbetsmän, äfven adeliga, behandlades
med förnäm och stötande öfverlägsenhet. All till mågar
taga sådana simpla adelsmän, derlill ville den grefliga
stoltheten så ogerna som möjligt beqväma sig. Grefvarna
sökte äfven åt sina döttrar förbehålla benämningen
fröken; adelns borde åtnöjas med i/un<//rMtitteIn. Trätan
mellan båda hofii öknarna, Ingeborg Gyllenstjerna , född
friherrinna, och Hedvig Stenbock, född grefvinna, hafva
vi redan omtalat. Det vanligaste och suraste trätoäpplet
var den åt grcfvar och friherrar förunnade domsrätt mom
*) Rådsprol. d. 26 Nov. 1672.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
