Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nian förut räluiat 700 bönder, voro ru endast 70 qvar *).
Det finnes ej spår, alt general-guvtrnören Herman
Fleming, eller något) annan förvaltning, mägtat bota det
onda, och ännu 1672 beskrifves tillståndet i hög grad
ömkligt **).
Del var ej heller någon lält uppgift, att ordna och
väl styra denna del af riket. Folket i det inre af
landet var ej långt ifrån tillståndet af vildhet. Högst få af
den egentligen fin.ika stammen arbetade sig genom
skolorna upp till ämbetsmanna verksamhet. Sysslorna voro
derföre uteslutande besatta med personer, antingen födda
i Sverge eller af svenska nybyggare i Finnland. Bland
dessa voro många, som ej lörstodo finska språket; än
fWe, soir. icke kunde tala detsamma. Finnarna å sin
si>la för^todo ej heller de svenska ämbetsmännens tal.
Härigenom uppkom ett stort, näslan oöfverstigligt svalg
mellan de st\ rande och de styrda. Svårigheten ökades
genom bi ist på fai bara vägar. På sin rödjning i de slora
skogarna, på sin udde eller ö i de stora sjöarna lefde en
livar i ensligliet, sjelfrådighet, sjelfsvåld, en man för
sig; så bonden, så herremannen, så ämbetsmannen. Att
rätt bibehålla lag och ordning var hka omöjligt för
ämbetsmannen bland bönderna, som för öfverheten bland
ämbetsmännerna. I sjelfva sakens natur lågo så stora
svårigheter, att de endast småningom och genom den
mest ihärdiga ansträngning kunde öfvervinnas.
Den lyckligaste del af landet var i många
hänseenden Per Brahes grefskap, hvarest denne kloke och
kraftfulle herre någorlunda bibehöll ordningen. Han dref
också mycket på folkets undervisning, så att hans
underlydande allmoge var bättre och kunnigare än den
öfriga.
I kyrkligt hänseende var Finnland deremot vid
denna lid ganska val lottadt. Uti Abo-biskoparna
Rotho-vius, Petraeus och Johan Gezelius d. ä. fick det hugna
#) Rådsprot. d. 8 Nov. 1665.
**) Rådsprot. d. 6 Dec. 1672.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
