Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mans »ja rådsherrar« Antalet var ej stort, men namnen
och skälen vägde så mycket mer. Mot denna insaga
Tågade det stora flertalet ej* vidtaga någon hestimdare
åtgerd, och hela hösten 1671 förflöt utan något
afgö-rande. Inemot jul beslöt man Sndtligen att förbinda sig
med Frankrike, men samma riksråd protesterade återigen
och saken gick ej heller denna gång i verkställighet l).
Våren 1672 nalkades och med detsamma den tid,
då konung Ludvig ämnade angripa Holland. Han
befarade mer och mer, att Brandenburg skulle hindrande
blanda sig i leken, och blef sä mycket angelägnare om
Sverges biträde mot denna magt. Franska sändebudet i
Stockholm ökade derföre sin enträgenhet och sina
löften; de sednare ända derhän, att Sverge skulle årligen
undfå för sina rustningar 400,006 R:dr och i händelse
af krig 600,000. De stora summorna voro frestande för
den penningefattiga staten. De la Gardianerna fingo
också i denna sak medhåll af Rålamb och af Braheina,
h vilka eljest hörde till Bjelkes parti. Oaktad t denna sin
stora öfvervigt inom rådet, vågade De la Gardie ännu
icke att i pennan uppfatta det redan genom flertalet
beslutade förbundet. Han drog saken åter till
öfverlägg-ning; det var för tredje eller fjerde gången. Joh.
Gyllen st jer na och Sten Bjelke med vänner förnyade sina
insagor; men trodde för öfrigt alla tvister derom vara
Öfverflodiga, sedan nemligen saken för länge sedan blifvit
afgjord. De la Garjdianerna dereraot fruktade att
ensamme bära hela ansvaret. De ville derföre nödvändigt
öfvertyga sina motståndare och vinna dessas bifall. Det
lyckades ej, ulan striden uppblossade än häftigare. Jan
Gyl lenst jerna och Sten Bjelke, i spetsen för sitt parti,
talade för neutralitet och försigtighet. / år 1672, sade
de, böra vi än mindre än i fjol ingå det begärda
för-bundet med Frankrike. Utem de förlidit år anförda
hindren haftoa sedan dess nya och af skräckande om-
1) Palmsk. N:o 1. Tom. XXIV. Bjelke-partiets protest d.
18 Dec. Wl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
