Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tjugu af dessa blekingska snapphanar blefvo i
Söl-vitsborg tillfångatagna och dömda att hängas. Bödel
fanns ej på stället och ingen svensk soldat ville åtaga
sig handtverket. Då framsteg en bland snapphanarna och
erböd sig att h9nga kamraterna, endast han sjelf blefve
till lifvet förskonad. Anbudet mottogs"; och 19 snapp-»
hanar blefvo nu af den tjugonde hängda uti en ek,
hvil-ken länge efter detta uppträde bar namnet
snapphane-eken.
En helt annan händelse inträffade i Oderljunga
socken. Kyrkan låg vid landsvägen, hvarföre gudstjensten
och kyrkofolket ofta stördes af förbitågande snapphanar.
Presten och församlingsboarne började derföre hålla sin
gudstjenst uppe i skogen vid en stor sten, som .länge
derefter kallades altare-stenen. Snapphanarna fingo
underrättelse härom. En natt kommo de till prestgården,
väckte presten och tvungo honom att med
sockenbuds-tygen följa till skoge» och altare-stenen för att
der-städes gifva dem nattvarden. Meningen var att drifva
gäck med den högtidliga handlingen. Men när presten
böljade skriftermålet, blef han hänförd af ämnets vigt
och åhörarnas förhärdelse. Han började tala allvarliga
och hjertgripande ord; så mycket mer träffande, som
han personligen kände flera bland dessa våldsverkare.
Han talade så, att hädelserna dogo på deras läppar,
gäckeriet i deras hjertan. Han talade så, att de slute~
ligen under bittra tårar föllo på sina knän, bekände sina
synder, lofvade bättring och anammade nattvarden.
Der-på följde de presten under vördnadsbetygelser till hans
boning och det säges, att dessa snapphanar efter den
stunden öfvergåfvo sina illbragder och förde eU stilla
och fredligt lefverne.
År 1679, då mellan Sverge och Dannemark freden
afslutades, återvände en stor del af snapplianarne till
sina boningar och sökte nåd och förlåtelse hos svenska
regeringen* Men mången fortsatte ännu länge efteråt det
blodiga yrket. Ohyggliga mord och plundringar, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
