- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 16. Karl den elftes historia. H. 2. Gungstlingarna, enväldet och förmyndare-räfsten /
156

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN VÅLDSFÖRK LA RINGEN ittO.

Deo stora och länge tilläraoade räfsten öfver
förmyndare-styrelsen var redan under slutet af 1680 års
riksdag i full fart. Dervid foreföllo minga och hårda
tvister; t. ex. om riksförmyndarne ensamma, eller om
också det öfriga rådet skulle med dem svara till de
anmärkningar, som gjordes; — om en förmyndareregering)
och om en myndig konung vore pligtiga att styra med,
eller berättigade att styra utan råds råde? — om
regeringsformen af 1634 och 1660 gällde också under
full-myndig konungs styrelse? med flere frågor, som ganska
nära rörde den magt, om bvilken Karl den elfte var sä
ytterst ömtålig. Detta gaf anledning eller måhända blott
förevändning att ändteligen rycka fram med den långe
föi beredda frågan om enväldet 1). Det skedde på följande
sätt*

Riksdagen var, som sagd t är, redan afslutad,
riksdagsbeslutet underskrifvet och ståndens afskedsbesök gjorda,
n8r talemånnen den 7 Dec. voro i något annat ärende
uppe hos konungen. Denne iakttog då tillfället och
yttrade likasom i förbigående följande ord: Jag har
hört, att man omtvistat, huruvida jag är förbunden
att råtta mig efter regeringsformen eller ej; och
huruvida rådsherrarna åro medlare mellan konungen och
ständerna. Jag önskar der före, alt talemånnen måtte
i dessa ämnen inhemla ståndens belänkanden. Frågorna
voro tämligen vigtiga och rörde några hufvudpunkter i
sjelfva grundlagen. Likväl afgaf konungen om desamma icke
någon formlig proposition, icke ens någon skriftlig uppsats.
Nyssnämnda hans mundtliga yttrande blef dock
statshvälf-ningens utgångspunkt. Ur detsamma fick den förtrogne
gunstlingen Rlas Fleming dagen derpå inför ständerna
utveckla de dermed afsedda punkter, om hvilka
konungen ville hafva riksdagens utlåtabde. Det var désst frå-

1) Riddarhusark Riksdagsacia d. t Dec; 1S86.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/16/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free