Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man. Dessa blefvo likaledes i betydlig mängd
förskingrade genom några regeringars alltför stora slöseri;
nämligen att bortpanla, bortskänka eller bortsälja kronohemman
eller räntor af skattehemman. Det blef visserligen
förbjudet att för dylika ändamål tillgripa ifrågavarande
krigs-manshemman 1). Men sådant kunde icke af någon regering
fullkomligt handhafvas; ty allt för stor var egennvttan,
9n på ena, än på andra sidan; likaså oredan i det ännu
på långt när icke tillräckligt ordnade statsverket. De, som
genom köp, förpantning eller gåfva bekommit dylika
gårdar, sökte sedermera på hvarjehanda sätt undandraga sig
fullgörandet af det knektunderhåll, som med lägenheten
varit förknippadr. Detta berättas i synnerhet om åtskilliga
bland de af Kristina utnämnde grefvarna och om de
krigs-manshemman, som lågo inom deras nya, så kallade
gref-skap. Flere gånger sökte väl regeringarna att förekomma
eller rätta dessa missbruk; och i synnerhet Kristina
utfärdade i sådant hänseende åtskillige allvarsamma
förordningar, hvarjemnte man tid efter annan upprättade serskilda
krigs-jordeböcker. Men fåfängt! Oordningen och
villervallan fortforo, och det var derigenom, som man slutligen
kom på den tanken alt åt hvarje den svenska härens
krigare anskaffa en mindre men serskild och oförytterlig
bostad, nämligen det så kallade ryttare- eller soldattorpet.
Deruti ligger den ena skilnaden mellan gamla och nya
indelningsverket.
Den andra rörer sättet för soldaternas anskaffande.
Enligt gamla bruket skedde detta genom utskrifning. När
behofvet påkallade, togs till soldat hvar tionde, högst sällan
hvar åttonde man på krono- eller skattejord; och hvar
tjugonde samt i svåra tider hvar adertonde eller femtonde
man på frälsejord 2). Detta medförde många svårigheter
1) Enligt den tidens språk kallades de Mili tiæ-he m ma n,
och böra ej förblandas med Krigsmanshus-homman.
2) Standom skedde denna utskrifning efter antalet, icke af
sjelfva de i orten befintliga karlarna, utan efter hushållen, eller
ock efter gårdarua.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
