Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bara skepp. Karl insåg sedermera misstaget. Han
åter-införde den afskaffade hel- och halffriheten, hvarpå
svenska handeln härjade återigen få en något lifligare fart.
Måhända, att farhåga för en sådan dess nya uppblomstring
var en bland orsakerna till de kaperier, holländare och
engelsmän sedermera mot densamma anställde, och hvilka
skola längre fram utförligare omtalas.
Karls ofvannämnde åtgerder hjelpte väl svenska
handeln återigen något på fotterna; men en betydlig del af
rörelsen stadnade dock i utländningens band. Då tog
Karl den elfte ett ganska djerft och kraftigt steg till
främ-lingarnes utträngande. Förhållandet var som följer.
Redan Gustaf Wasa hade 1557 föreskrifvit, att de utrikes
köpmän, som öfver sex veckor stadnade i Sverge, skulle
sedermera för sina varor betala skatt, likasom svenska
borgare gjorde. Förordningen blef gång efter annan
upprepad af nästan alla följande regenter. Gustaf Adolf
utvidgade denna främlingarnas så kallade liggetid till tv8
månader. Dervid förblef det allt framgent. Men
utländ-nmgarne tilläto sig mycket underslef och stadnade ofta
hela året i Stockholm, drifvande egen och serskild rörelse
till svenska bandelsmännernas förfång 1). Fåfängt hade
Karl den elfte sökt afskaffa missbruket. Den 2 Jan. 1696
tillgrep han ändtligen en af sina vanliga kraftåtgerder.
Han förlängde liggetiden till fyra månader; men befallt«
också, att för första veckan derutöfver skulle pliktas 300
d. s. m., och för hvarje vecka ytterligare dubbelt; och
likväl skulle utländningen icke hafva rättighet att
derunder drifva någon handel vid plikt af varans förlust m. na.
Dessa böter kunde dock undvikas, om främlingen viUe
svärja konungen tro- och huldhetsed och betala vanlig
skatt och tunga, d. v. s. blifva helt och bållet svensk
borgare. Förordningen var väl i visst fall något strängar«
4) Bondeska ark. pä Säfstaholm. Extract ur svenska färr»
konungars beslut om fr&mmande köpmän’ hvilket innaèâUtr
en kort historik öfver ämnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
