- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 18. Karl den elftes historia. H. 4. Om in- och utrikes ärenderne /
134

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

barn han sökte locka och tvinga samma sina landsmän,
att drifva de ifrågavarande näringarna.

De medel, som härtill för det mesta användes,
be-stodo i skyddstullar eller införsel-förbud för sådana varor,
hvilka man ansåg kunna inom fäderneslandet tillverkas.
Sådana voro hattar, knappar, snören, fransar, galoner och
i synnerhet lärfter, kläden och sidentyger m. m.
Ständerna hade flera gånger begärt dylika åtgerder, och de
öf-verensstämde helt och hållet med Karls egna åsigter.
Mycket blef också i den vägen gjordt både för lärfts- och
klädes-, men allramest för sidentygs-tillverkningen. Karl
till och med förbjöd att bysätta den, som underhöll en i
gång varande sidenväfstol; likaledes att taga i mät några
till det yrket hörande redskap eller råämnen. För
insmugglandet eller försäljandet af nämnde varor utsattes
höga böter och straff, och dessa gång på gång ökade ocb
skärpta. Men allt var fåfängt. Smuggleriet fortfor och
Stockholms handelsbodar voro fulla af främmande
sidenvaror, hvilka, när uppsyningsmannen kom med sina
anmärkningar, föregåfvos vara införskrifna, innan det
ifrågavarande förbudet afkunnades. Ar efter år fortforo köpmännerna
att sålunda genom hvarjehanda bedrägeri gäcka konuDgen
och hans bemödanden. Slutligen förlorade Karl tålamodet.
Emedan, skref han, ett så lastvärdt okynne och sjelfsvåld
icke längre kan tålas; allt derföre måste vi skrida till
de allvarsamma medel, som verkets nödvändighet fordrar.
Bland de så kallade »allvarsamma medel», som i följe
här-af användes, voro också följande bud: uppsyningsmän
un-dersöke alla sidentygsbodar och hämte der befintliga
för-budna varor till packhuset, hvar est de af ägaren skola
försäljas; — den, som sedermera har i sin salubod ett
förbudet sidentyg, plikte tre gånger dess värde, hvarpå
stycket förbrännes och utprånglaren miste sin
handelsrättighet; — skräddare, som syr kläder af förbudna tyger,
plikte första gången SO, andra gången 100 daler; —
skeppare eller båtsmän, som vnderstödt smugglandet, dömes
efter omständigheterna till längre eller kortare fästnings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/18/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free