Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8IDTTONOE KAPITLET.
OM DEN OBESUTNA BEFOLKNINGEN.
Karl den elfte var oss veterligen den förste konung,
som tog serskild bevillning af det enskilda tjenstehjonet.
Under flere år af hans regering erlades två daler för hvarje
gesäll eller dräng, och en daler för hvarje piga; dock blott
hälften hos allmogen. Denna bevillning skulle
husbönderna utbetala, dock mot rättighet att sedermera afdraga
densamma på tjenstehjonets lön. Gerden var icke liten, ty
två d. s. m. utgjorde detsamma som en riksdaler i silfver.
S& väl af detta, som af åtskilliga andra förhållanden ser
man, att när Karl trodde fosterlandets behof så fordra,,
lade han jernbanden af sitt envälde, tung och tryckande
också öfver denna samhällsklass. T. ex. vid nybyggnaden
af Stockholms slott fick Tessin genom ett kungligt bref
rättighet att dertill taga, hvilka arbetare han ville. De
förbödos till och med att söka sysselsättning hos andra
och befalldes att infinna sig, när han dem påkallade o. s. v.
Lika eller kanske än strängare var han mot dem,
som ingen tjenst hade. Redan i vår äldsta lagstiftning
finnas åtskilliga stadgar mot sådant lösdrifveri. Man sökte
hindra uppkomsten af inhyseshjon, backstugusittare och
löst arbetsfolk; och i stället tvinga dem att laga
ordentlig tjenst hos bonden. Sednare tider fortgingo i samma
anda. Kar) den nionde beslöt, att de, som hvarken
genom eget jordbruk eller genom tjenst hos andra
ordentligen förvärfvade sitt bröd, »kulle utan skonsmål skrifvas
til] knektar. Samma stadgande fortfor allt sedermera att
■vara gällande; hvarjemnle man beslöt, att kringstrykande
qvinnor skulle sättas på arbets- eller tukthus.
Detta’oak-tadt tilltog missbruket ganska mycket, serdeles under de
slappa lagskipningarna efter 1644. Orsakerna voro flere.
^Adelns ofta olagliga försvarskarlar gåfvo anledning till en
xnSngd lösdrifveri; och vid knekte-skrifningen 1676 blefvo
jpå Per Brahes gods i Kuopio län ej mindre än 83 dylika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
