Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagna. Äfven prester och borgare gjorde sig skyldiga till
samma olagligheter. Bönderna klagade öfver dessa de
högre ståndens missbruk. Karl erkände anmärkningens
sanning; men tillade, att den talrika lösa befolkningen
kora lika mycket deraf, att- också skattebönderna sjelfva
för att bekomma hyror och jordst&djor mottogo i sina hus
eller på sina ägor en hop inhyseshjon, torpare och
back-stugusittare, hvilka rätteligen bort arbeta som ordentligt
lagstadda tjensthjon. Allmogen urskuldade sig och påstod,
att sådana både manliga och qvinliga lösdrifvare voro ofta
så sturska eller lata, att de icke ville taga ordentlig
års-tjenst; — att de häldre satte sig ned som inhyses- eller
backstuguhjon; — att de sedermera arbetade blott så
mycket, alt de kunde lifnära sig för dagen, tillbringande den
öfriga tiden i lättja; — men att de sedermera vid
sjukdomar och hårdår fordrade försörjning af jordbrukaren och
af socknen; — likaså, att de vid mantalsskrifningarna
lu-po undan från det ena häradet till det andra, fôr att icke
på någoldera stället blifva antecknade till skatt 1) o. s. v.
Bönderna bådo ytterligare, att konungen måtte afskaffa
sådant missbruk och antingen laga lösdrifvarne till
knektar, eller tvinga dem till årstjenst, eller ock ålägga dem
lika bevillning som tjenstebjonen. Samma språk fördes
också af adeln. Detta föreföll till det mesta redan 1682.
Vid riksdagen 1686 visade både adel, borgerskap och
bönder en ändå större förbittring mot lösdrifvarne; och i
riksdagsbeslutet bad man konungen ålägga hvarje sådan
arbetsför person en bevillning af 6 d. s. m. 2) årligen.
Det var till Karl den elfte, som sådana böner
frarabo-ros; och de blefvo icke förgäfves. Det öfverensstämde med
hans ordningssinne att icke fördraga lösdrifveriets sjelfsvîtd;
och med hans hushållsaktighet att icke låta så många
lusen dagsverken förspillas på tiggeri-vandringar. Han ulgaf
visserligen icke många nya stadgar i ämnet, hvillet ej
4) Riddarhus-ark. Socreta Utsk. prot. d. 22 Sept. 4686.
2) d. v. 3. totf riksdaler rgs nuvarande mynt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
