Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga höflighets-betygelserna. Sådant kom nu för
österrikiska partiet ganska val till pass. Man påstod också, det
Oxenstierna eggade konungen att i detta fall noga
iakttaga sin värdighet; — och att beräkningen var, det Karl
och Ludvig, bida stolta och oböjliga, skulle härvid stöta
emot bvarandra sä bårdt och kännbart, att en försoning
■blefve nästan omöjlig; — och att förbundet mellan
Sverge och Österrike skulle derigenom tryggas mot alla
Frank-Tikes stämplingar o. s. v. Sådan blef ock utgången. Vi
bafva redan berättat det hetsiga uppträdet l). Bazin for
i vredesmode från Stockholm; och kort derefter afslutades
förbundet mellan Sverge och Österrike. Gustaf Adolf De
la Gardie och Joha/i Gabriel Stenbock ville deruti inrycka
några punkter till fördel för evangeliska trosförvandter i
kejsarens land 2). Måhända var hemliga afsigten att lägga
ett hinder i vägen för hela saken; men det blef fåfängt.
Oxenstierna vidhöll sina åsigter och tyckes hafva segrat.
I slutet af samma år gjorde Ludvig ett femte försök.
En fransk utliggare förstod att bos gamla Hedvig Eleonora
innästla sig som deltagare i hennes spel, men med
egentlig afsigt att vinna henne för Frankrikes planer. Till
Stockholm skickades ock stora penninge-löften både för
enskilda personer och för staten. Underrättelsen om detta
sednare anbud blef bland allmänbeten med flit kringspridd,
dels af Frankrikes svenska vänner, dels af några Ludvigs
handtlangare, hvilka hemligen uppehöllo sig i Stockholm.
Man utbredde sig med stora ord om den ära och magt,
som Sverge vunnit under förbundet med Frankrike; —
•om de betydliga fördelar, riket kunde draga af franska
underhålls-penningarna; — om den gamla och naturliga
fiendskapen mellan det protestantiska Sverge och det af
påfviska jesuiter styrda Österrike o. *. v. Afsigten var
nu liksom 1674 att hos den okunniga men kannstöpande
1) Se ie. 487.
3) Rådsprot. d. 6 Okt. 468«.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
