Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fast häldre genom slingringar och smygvägar. På Karl
inverkade han icke genom sanning och uppriktighet, utan
genom smicker och begagnande af de känslor, genom
hvilka han visste, alt konungen kunde ledas. Hans ord
voro icke att lita på; detta kände och sade redan
samtiden. Han ville bereda sig ett bättre omdöme af
framtiden. För sådant ändamål utarbetade och efterlemnade
han flere uppsatser, rörande sin lefnad och i synnerhet sina
reeerinesåteerder. Enlist dessa har det varit han, som
O U U *-> 7
förnämligast sökt hindra flere olyckliga eller olycksbådande
företag, t. ex. Slippenbachs krigsstämplingar 1G60 l),
krigsförslaget mot Ryssland 1665 2), och franska
förbundet 1674 5. Till ytterligare fördel för sig sjelf, har han
i samma berättelser så iätt som möjligt öfverhalkat de af
honom till en del föranledda och för fäderneslandet
skadliga kaperierna på 1690-talet 4 . Han har i allt detta
blifvit af åtskilliga häidatecknare trodd och i följe deraf
kJ j
mycket upphöjd och beprisad. Men vid läsning af
råds-protokollerna och af andra samtida handlingar finner man
med förvåning, att hvad Oxenstierna uppgifver vara sin
nästan enskilda förtjenst, det var egentligen ett verk af
Gustaf Bonde, Sten Bielke, Per Brahe eller Johan
Gvllen-stierna; och att grefve Bengts andel deri har stundom
varit jemnförelsevis ganska obetydlig. Så lästa och med
verkligheten jemnförda, komma dessa hans uppsatser icke
att bidraga till det åsyftade ändamålet, nämligen att inför
efterverlden upphöja Bengt Oxenstiernas ära.
Samtiden hade, som sagdt är, icke synnerligt
förtroende för hans uppriktighet, och esomoftast ser man honom
kallas den gamle räfven. Till en del torde detta hafva
blifvit föranledt af hans studerade och vtterst försistisa
» o G
umgängessätt, hvilket ingaf misstanken om en inbunden
1) Se 13. 32—55.
2) Se 13. 59.
3) Se IS. 34—39.
i) Se 18. 207—239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
