- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 20. Karl den elftes historia. H. 6. Karl den elftes samtida, sista regerings-år och död /
45

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gick en förlikning med det radande partiet 1). Men
äfven under hela Karl den elftes egen regering finnes icke
ringaste bevis, att han egenmägtigt tillskansat sig några
allmänna medel; ej heller att han af utrikes magter
mottagit en enda penning; och detta, ehuru de flesta Karl
den elftes rådgifvare nedläto sig till sistnämnde egennyttiga
förvärf. Om Johan Gabriel Stenbock berätta deremot
främmande sändebuden enstämmigt, att han var en bland
de få, som icke togo emot utländskt mynt; och att han
kunde vinnas endast genom smicker och hedersbetygelser.
Alla dessa drag tala högt om ära och oegennytta. — Men
andra uppträden hviska om andra tänkesätt.
Efterverl-den måste såsom en egennyttig beräkning anse Stenbocks
uppförande, när han 1681 i Februari tvärhastigt öfvergaf
sina med ett obilligt rättegångssätt förföljda kamrater och
för egen del och till egen fördel slutade fred med deras
förföljare 2). Mot den till spillo gifna Magnus Gabriel De
la Gardie var han’ äfven ganska sträng och ville för
betäckande af sina fordringar bortkapa till och med den
årspenning, som furstinnan De la Gardie åtnjöt af
kronan. Mot den andra brodern, Axel Julius De la Gardie,
förfor han också tämligen hårdhändt och lät till gäldande
af en sin fordran uppspana och borttaga alla lösören, som
nämnde herre hade i hufvudstaden 5). Stundom talas om
de sluga beräkningar, hvarmed Stenbock visste Öka sina
stora rikedomar; och bland annat äfven följande drag. En
hop förnäma enkor, som af kommissjonerna blifvit dömda
till stora återbetalningar, begärde hans råd.
Öfverlägg-ningarna togo då vanligtvis den vändning, att fruarna
beslöto sälja sina juvelsmycken; —och att sedermera inga
köpare kunde för desamma finnas; — och att
dyrbarheterna derföre slutligen och mot vanpris såldes åt Stenbock

4) Se 16. 294, 292.

2) Se 16. 294, 292. Om nämligen vår der förekommande
gissning håller profvet.

3) Redukt.-kansl. redukt.-kommiss. prot. d. 9 Mars 4697.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/20/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free