Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128,
na rusade in i fiendernas tält, för att söka en länge
saknad förfriskning. Den fanns ock i ymnigt mått,
i synnerhet af brännvin. En icke ringa bop
berusade sig till den grad, att befälet ansåg dem ej kunna
ordnas och användas, icke ens till fångarnas bevakande.
Om ryssarna nu gjort ett anfall, hade utgången
måhända blifvit helt annan. Men de visste icke, huru
det stod till; de vid stranden instängda fruktade
tvärtom att, när dagen frambröt, blifva utsatta för ett nytt
och mördande anfall af öfverlägsna svenskar. Frampå
qvällen afskickade derföre Dolghoruky några personer
att underhandla om stillestånd eller aftåg. Man kora
ej öfverens om villkoren, och rysska ombuden återvände
till sin vagnborg. Men straxt derefter kommo i samma
ärende Dolghoruky sjelf och Golowin. De anmäldes för
Karl, der denne låg vid vaktelden. Fort, ropade han,
tag hit min häst, så att jag ser ut så ståtlig som
möjligt, när jag ger dem företräde. Snart satt han i
sadeln, omgifven af några sina befälhafvare. Ryssarna
fördes fram och lade med blottade hufvuden sina
sablar framför Karl och begärde dagtinga.
Överenskommelsen blef snart uppgjord. Ryssarna, utan kännedom
om verkliga förhållandet, tyckte sig ej nog fort kunna
komma undan; svenskarna, med kännedom af samma
förhållande, tyckte sig ej nog fort kunna hjelpa dem
undan. På Karls hållning och utseende kunde dock
ingen gissa till hans tankar; ty han satt i sadeln, lugn
och stolt, som efter den fullständigaste seger. När
ryssarna begärde tillbaka sina kanoner, sade han: vi hafva
redan tagit och ämna icke återlemna dem; hvarpå
ryssarna måste åtnöjas med sex små fältstycken, hvilka
han liksom af nåd medgaf. För öfrigt skulle
generalerna och öfverbefälet stanna som krigsfångar. Kanoner,
fanor, standarer m. m. borde ock qvarlemnas; men alla
tropparna genast öfver den snart upplagade bron tåga
hem igen och med bibehållna vapen. Jag medgifver
detta sista, sade Karl, såsom en utmärkelse för den tap-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
