- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och fredsår, hans första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August /
61

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det var våren 1698, som hertigen anlände till
Stockholm. Karls redan förut djerfva ridter och
sjelfsvåldiga yrhet antog nu i hertigens sällskap ett
mycket betänkligare skaplynne. De fordna
jagtäfventyren fortforo, stundom på mer stötande sätt än förut;
t. ex, då man en gång företog sig att i sjelfva
rikssalen hetsa en hare [1]. En afton redo konungen och
hertigen utåt Karlberg i kapp med den sednares begge
löpare. — En annan gång foro konungen och hertigen
i kapp från Stockholm till Kungsör; konungen till häst,
men hertigen i vagn och med två mils försprång; och
det säges, att Karl på hela vägen ej använde mer än
fem timmar (??). — En gång hände, att han och
hertigen med deras sällskap kommo vid fulla
dagsljuset inridande i Stockholm, konungen visserligen klädd,
men bakom honom på hästländen hertigen i bara
skjortan [2], och sedermera de andra herrarne i samma
utstyrsel, och med blottade värjor i händerna. Så gick
det i fyrsprång genom gatorna under stoj och skrik,
hvarvid alla rutor, som kunde nås, blefvo
sönderslagna [3]. — En annan gång narrade man konungen att
rida på en vild, nyss fångad hjort, och det ansågs
vara en serdeles lycka, att äfventyret slutades väl. —
Stundom om aftnarne gingo konungen och hertigen
ned i staden och slogo ut fönsterna, än för den ene,
än för den andre; bland annat för Johan Gabriel
Stenbock [4]. Denne herre, som verkligen hade konungens
både aktning och tillgifvenhet, slet dock med sitt stolta
och prydliga väsende rätt ondt under dessa så kallade
ungdomslekar. En gång ryckte konungen och hertigen
peruken af hans hufvud; en annan gång sökte de bryta
af hans värja; en tredje gäng utkastade de hans halt


[1] Kaggs dagbok d. 18 Juni 1698.
[2] Några säga, att han dock hade benkläder, ehuru de voro
dolda under nämnde plagg.
[3] Fr. minister br. d. 25 Juni 1698.
[4] Fr. ministerbr. d. 21 Maj 1698.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:44:45 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/21/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free