- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och fredsår, hans första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August /
99

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ville han bota gamla mot Sverge lidna förluster; —
afskaffa de tunga bördor, som svenska tullarne i Riga,
Narwa och Nyen lade på rysska handeln; — bereda
denna sednare en fri och öppen bana till Östersjön;
— sätta derigenom sitt folk i beröring med Europas
upplystare stater; — och slutligen skaffa utrymme åt
den flotta, han ämnade bygga, och till hvilken hans
land gaf i rikt mått alla de råämnen, som behöfdes.
Det var onekligen ett stort mål, som föresväfvade
tsarens tankar.

Mellan honom och detta mål uppreste sig dock
ett hinder, som likaledes var ganska stort. Sverges
besittning af nämnde kustland var nämligen bekräftad
genom många högtidligt besvurna fördrag. Till dessas
brytande hade icke mindsta anledning blifvit gifven.
Tvärtom sökte både Karl den elfte och i början också
Karl den tolfte att medelst beskickningar och rika
skänker hålla tsaren vid godt lynne. Karl den elfte
tillät honom att i Sverge uppköpa de kanoner, han
sade sig för turkiska kriget behöfva. Han lofvade
honom ytterligare tre hundra dylika och Karl den tolfte
fullgjorde löftet [1], dertill bifogande en gåfva af 10,000
lod bergfint silfver i väl arbetade prydnader. Tsaren
hade således icke ringaste lagligt skäl till fredsbrott
och ett sådant tycktes äfven vara i sig sjelf orådligt
med hänsyn nämligen till Sverges starka här och rika
skattkammare. Det berättas ock från flere håll, att
tsaren i stället öppnade fredliga underhandlingar
rörande nämnde kustländer, och att han velat antingen
köpa dem eller byta sig till dem mot andra landskap;
men att Sverge nekat [2].


[1] Rådsprot. d. 15 Nov. 1697.

Fr. minist. br. d. 30 Jan. 1697.
[2] Flere samtidiga källor omtala, andraf förneka denna
underhandling. I svenska arkiver hafva vi ännu derom icke
funnit någon tillförlitlig uppgift. Envåldskonungarnas sätt,
att ofta afgöra ärenderna icke i rådet, utan i
sängkammaren, gör, att man stundom har svårt att finna spåren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/21/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free