- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 23. Karl den tolftes regering. H. 3. Karl den tolfte i Turkiet /
119

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

man skulle försvara sig till sista man och häldre dö
i lågor, än gifva sig åt fienden.

Men då föll Roos på en lycklig tanke. Del

är mera passande för tappert folk, sade han, att dö
med vapen i hand och mot fienden, än att brinna opp.
Dessutom är del ej mer än 50 steg härifrån till nya
kansliet, som ännu kan försvaras, och dit vi nog skola
bana oss väg med svärdet i ena och pistolen i andra
handen. — Del är rätt sagdt! utbrast Karl och slog
Roos på skuldran. Mina gossar, tilläde han, nu skola
vi gå ut att strida. Derpä uppbröts dörren och folket
med konungen i spetsen störtade ut. Karl ropade:
lålom oss fäkta, tills de laga oss, lefvande eller döda.
De få svenskarna sökte med ryggstöd mot muren
försvara sig. Karl, som kommit ett stycke framför de
sina, fastnade med sporrarna i hvarandra och
stapplade omkull !). I samma ögonblick kastade sig en hop
janitscharer öfver den fallne och lyckades vrida
vapnen ur hans händer och taga honom sjelf till fånga,
hvarvid många sleto till sig hitar af hans kläder, lör
att kunna bevisa sin andel i bragden och sin
rältig-het till andel i lönen. Knappt var Karl tagen och
af-väpnad, förr än hans häftiga krigsifver med ens och
helt och hållet försvann och han syntes lugn och stilla
samt yltrade glädje öfver att hafva fallit i händerna
pä turkar och icke på tartarer. 1 detsamma
svenskarna sågo konungen tagen, gåfvo de sig alla till
fånga och striden upphörde. Klockan var nu sju,
andra säga åtta eller nio, på qyällen.

Enligt pålitligaste underrättelserna, föllo under
hela slriden 152) svenskar och 200 3) turkar och tar-

*) Några källor säga, att han snafvade öfver stockar och
vedträn; — andra ötver döda turkar; — andra åter, alt
en skrämd kock eller bagaredräng fattade i bältet och
sjelf fallande, ryckte konungen öfverända.

2) Några säga 3t.

3) Några säga 433.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/23/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free