- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 23. Karl den tolftes regering. H. 3. Karl den tolfte i Turkiet /
122

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i det åt honom anordnade rummet, hvarest äfveu eu
säng stod bäddad. Knappt hade Karl kommit in, förr
än han ryckte af sig den sönderhuggna mössan,
kastade sig i kläderna på soffan och begärde något att
dricka. Man bar till honom scherbet och vatten. Han
drack ett glas af det sednare och föll strax derpä i
djup sömn. Turkarna drogo sig tillbaka utom en
kam-inartjenare, som stannade qvar för att, då kouuugen
vaknade, bjelpa honom af med kläderna och till sängs.
Men Karl fortfor att sofva och det så djupt, att han
ej märkte, huru kammartjenaren slutligen bredde öfver
honom ett täcke, satte honom en nattmössa på
hufvu-det och derpå ställde lampan i spiseln, sä att dess
sken ej skulle störa sömnen.

Den 2 Februari, klockan 3 om morgonen,
vaknade Karl, kastade genast nattmössan från hufvudet och
steg upp. Under natten hade paschan låtit friköpa
hans tvänne gunstlingar för tillfället, Grothuscn och
Ribbing, livilka nu genast inställde sig till
uppvaktning. Kort efteråt anlände ock Fabrice. Karl såg
ännu ut, som när han kom ur striden, ty han hade
hvarken tvättat eller klädt om sig; men hade en
uppsyn så lugn och förnöjd, som han varit berre öfver
alla, både svenskar, turkar och tartarer. Han började
genast samtala om gårdagens äfventjr. Då man
yttrade sin förvåning öfver hans lyckliga räddande,
svarade han leende den ena gången efter den andra, att
det alldeles icke var sä farligt, som det pä långt häll
såg ut. Han omtalade med mycken liflighet, huru allt
tillgått, men förteg dervid, som vanligt, hvad han sjelf
gjort. Fabrice berättade då, huru man öfver allt
påstod, det konungen sjelf dödat 15 janitscharer och
kanske än mer. Det är sqvaller, sade Karl, man skall
icke tro mer än hälften, af hvad folket säger. Han
sjelf ville ej erinra sig, att han stuckit ihjel mer än
tre. En annan bland hans officerare kom in och
uttryckte sin sorg öfver Karls olyckliga öde. Karl log
och svarade: jag är ändå konung och jag skall förblif-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/23/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free