- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 23. Karl den tolftes regering. H. 3. Karl den tolfte i Turkiet /
164

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tillbragte Karl sina dagar, till dess Elirenskiöld kom
från Ungern tillbaka med de derstädes upplånade
penninga rua.

Derefter ordnades resan på följande sätt. Bland
de 26 först föreslagna herrarna utsåg Karl till sitt
egentliga sällskap blott två, nämligen
general-adjutanten Gustaf Fredrik von Rosen och öfverste-löjtnanten
Otto Fredrik Diiring. De andra 24 utkorade borde
elt dygn efteråt följa Karl och hans två kamrater i
spåren ’). Hela den öfriga hopen befalldes genom
östra Tyskland begifva sig i vaulig tågordning till
Stralsund.

Karl och hans tvänne följeslagare skulle utgifvn
sig för svenska kaptener under lånta namn. Karl
valde, märkvärdigt nog. tsarens dopnamn och kallade
sig Peter Frisk, samt påtog mörk peruk och brun
rock. Klockan 1 förmiddagen den 26 Oktober redo
de från Pitest, hvardera medförande en serskild
handhäst. Redan första dagen om rjvällen foro de vilse
och kommo under nattens mörker in i så vilda och
obanade skogar, att de icke kunde rida, utan måste
gå till fots och leda sina hästar vid tyglarna. Mot
morgonen den 27 sågo de ett eldsken. Konungen gick
dit och fann en svinherde ligga sofvande. Han
väcktes och öfvertalades med god betalning att anvisa den
väg, som ledde till Rothenthurm-passet emellan det
turkiska Walachiet och det österrikiska Siebenbürgen.
Här befallde Karl, att Rosen skulle gifva sig efter.
Orsaken var, att den sednare i yngre är hade mycket
tycke af Karl, äfven genom klädseln och det korta
uppstrukna håret. Man befarade, att två personer, så
lika Karls porträtter, kunde väcka starkare misstankar.
Rosen fick derföre icke åtfölja Karl sjelf, utan skulle
ställa resan så, att han lemnade hvarje ombyte fyra
timmar sednare än konungen 2).

’) Link Ark. Bielkes Remarques.

:) ¡Nåsra saiia, att det var ai trötthet, som Rosen biel efter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/23/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free