Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ville konung Fredrik i Danmark begagna för att eröfra
det för honom välbelägna hertisrdömet. Svenska rådet
sökte skydda detsamma genom att göra deu
ofta-nämnda tyska neutraliteten gällande, åtminstone iör
länderna vester om Elben. Några dervarande furstar
instämde i åsigten för att på sådant sätt undslippa
kriget och dess Förödelser. De förbjödo danskarna att
genomtåga Luneburgska landet ocli skickade nagra
troppar till svenskarnas hjelp. Men danskarna
föraktade dessa hinder och gingo öfver Elbe-floden in i
Bremiska området. När det nu kom dertill, ville tyska
fnrstarua ej för Sverges skull inblandas i kriget, utan
drogo genast sina troppar tillbaka. Danskarna voro
16,000 man, svenskarna blott 2000 eller något
der-öfver. Regeringen uppbådade bremiska bönderna; men
fåfängt! Tvärtom såg man allmogen gynna danskarna
så mycket möjligt och bland annat hindra svenskarna
från att öppna de slussar, som skulle sätta en del af
landet under vatten. — När således danska hären utan
binder nalkades Stade, reste svenska
general-guvernören Maurits Vellingk och general-löjtnanten Krassau
derifrån till Bremen; en flykt, som både harmade och
oroade den qvarlemnade besättningen. Soldaterna blefvo
ovilliga och började snart rymma. A andra sidan dref
konung Fredrik ifrigt på belägringen, dervid ofta
blott-ställaude sin egen person. En stor del af staden och
deribland mycket, som tillhörde Vellingk, blef genom
bomber antäudt och laggdt i aska. Slutligen i
September måste fästningen dagtinga. hvarefter hela
landet föll i danskarnas våld och måste hylla dessas
konung. Så förlorade Sverge redan år 1712 hela
Bremen. frukten af sina stora fältherrars, och i synnerhet
af Hans Kristofer Königsmarcks ärorika bragder.
Utefter Sundet hvilade kriget. Vid norrska
gränsen, likasom till sjös, voro rörelserna af föga
betydenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
