- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 25. Karl den tolftes regering. H. 5. Magnus Stenbocks sista fälttåg, fångenskap och död samt Sverge och svenskarna under konungens frånvaro 1713-1714. /
83

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Treno, oc!i kunde pa fjerde sidan sätta landet nuder
vatten. Men fienderna voro alltför mägiiga och
efterhängsna; serdeles ryssarna, livilka anfördes af tsaren,
som sjelf i deras spets vadade till midjan genom den
vinterkalla Trenn. Efter tappert motstånd nödgades
svenskarna vika undan, Iivarefter också fienderna
inträngde i samma eiderstadtska land. Med sina få,
men modiga, krigare framträdde Stenbock flera
gånger och utmanade de förbundna härarna till öppet
fältslag; men dessa ville ej våga något sådant mot
en skicklig, modig och förtviflad fiende, hvilken också
utan strid skulle inom några veckor nödgas gifva sig
till fånga. Så blef Stenbock mer och mer
tillbaka-drifven ocli innestängd på sin balfö. Han befarade
nn, att till följe af svenskarnas motgångar skulle
ad-ministratorn och Görfz ändra tänkesätt och stänga
Tönningen. Han skyndade derföre att begagna den
gifna tillåtelsen och begärde inträde till en början för
blott fyra regementet. Wolf prutade emot; men
ändt-ligen den 3 Februari blefvo nämnde troppar i
fästningen insläppta. Det var bög tid. Stenbocks farhågor
besannades. Man börde ingenting af den väntade
turkiska här, som under Karl skulle anrycka; och
Stenbocks och Sverges framtid blef mer och mer dyster.
Då vände Görtz återigen kappa och sinne. Han
beslöt låta Stenbock falla och söka derigenom vinna
eller, rättare sagdt, bibehålla Danmarks och de
förbundnas vänskap. Han skickade Stambke till
Tönningen med ett bref, hvaruti Kristian August strängeligen
befallte Wolf att vid lif, ära och gods icke på något
villkor insläppa svenskarna. Vi draga, hette det nu,
vi draga till eder det förtroende, att i icke låten locka
eder af något slags bref, som man sagt oss vara frän
hans durchlauchtighel unga hertig Karl Fredrik i
denna sak ankommet, häldst han, såsom ännu
omyndig, icke har rätt alt derom besluta. Lyckligtvis blef
Stambke på sin resa något hindrad genom
förbunds-magternas troppar och misstroende; så alt han, tili

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/25/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free