- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 25. Karl den tolftes regering. H. 5. Magnus Stenbocks sista fälttåg, fångenskap och död samt Sverge och svenskarna under konungens frånvaro 1713-1714. /
123

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kouungen sjeli. Emellertid biet Reenstierna just i
samma dagar uämnd till kongUgt råd och satt till
styresman öfver bela detta beskattningsverk och öfver
för-valtDiugen af alla genom detsamma indrifna medel.

Den nya förordningen blef emellertid af de tleste
oifentliga myndigheter tadlad. Rådet sade. alt dess
innehåll visade, hur föga konungen kände tiilståudet
inom Sverge. ’) Några landshöfdingar gillade, de
flesta ogillade densamma. Presterna klagade, att den
skulle mångenstädes föranleda mened och evigt
själa-förderf, eller, som kammarkollegium uttryckte sig, locka
tiil falska uppgifter. Sistnämnde ämbetsverk befarade
ock, att den skulle jaga alla rika ur landet. Det
rådde derföre konungen att återupptaga det gamla af
Iv&rl den elffe begagnade sättet. 2) Äfveu
ämbetsmännen i kontributionsränteriet, det verk, som skulle
under Reenstierna vårda verkställigheten, inlemnade ett
betänkande öfver alla dermed förenade svårigheter och
försäkrade, att deras svaga krafter icke. kunde bära
en sådan börda, och alt riket sjel/l under densamma
försmögtade och med ungskin och jemmer afbidade
sitt timliga och eviga förderf. 3) Troligt är, att en
del af motståndet kom från de rikas och i synnerhet
från penningemännens egennytta; samt från
ämbetsmäns vana vid och kärlek för gamla inrättningen.
Men konungen vidhöll sitt beslut och upprätthöll och
befordrade dess verkställare. En sådan vid namn
(,e-dercreutz sattes till landsböfding. Märkvärdig var ock
den lycka, Reenstierna sjelf gjorde. När detta furslag
först kom å bana. var nämnde herre blott adelsmaa
och nyss förut eller är 1710 blifven landsböfding i
Dalarna. Sedermera gick hans befordran i fyrsprång.
1711 blef han friherre, 1712 konglig råd samt sty-

’) Fr. min. br. d. 9 No v. 17 1 2.

*) Rådsprot. d. 4 Sept. 4712.

s) Riksark. Konlrib. Runfer. Prot. Okt. 1713.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/25/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free