- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 27. Karl den tolftes regering. H. 7. Karl den tolfte och hans samtida /
151

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

några månader, än mindre på hela dr. Det är ej
heller nog att hafva rättvis sak mot sina fiender. Man
måste oek hafva en mild och försonad Herre i
himmelen. och en sådan vinnes ej genom många och
blods-utgjutande segrar; ty sä kriga hedningarna. En
kristlig konung skall vara beredd till försoning med sin
broder, medan de ännu äro pä vägen. — Sluteligen må
konungen anse det såsom en stor nåd, att den
barm-hertige Guden genom mig, sin tjenare, varnat honom
för så svåra synder och kallat honom till omvändelse,
för alt sålunda undgå straffet. Jag är i mitt hjerta
fullt viss derpä, att om ej den förbannade fransyska
suveräniteten blifvit härslädes 1093 i ord och gerning
fullkomnad, hade konung Karl den elfte ännu lefvat,
Stockholms slott stått obrändt, och Sverges innevånare
bott med fred, hvar i sin hydda. Men delta
riksdagsbeslut anser jag som ett a/fall från den rätta
kriste-liga trosbekännelsen och som ett förskräckligt afguderi.
Jag bedyrar ock inför himmel och jord, inför Gud och
hans eng/ar, att om vår nu varande konung icke låter
ett orden/ligt kyrkomöte undersöka mina läror,
kommer han att Öfver sig, sitt hus och sitt rike lasta
oskyldigt blod och ådraga sig sjelf ett olyckligt och osaligl
lefnadsslut, och sedermera den eviga helvetes elden o.
s. v. *) En slägtinge hade åtagit sig framlemua
bref-vet, hvilket dock tyckes hafva blifvit underlätet. Men under
ett prestmöte i Wiborg samma år, hade Boethins
oin-igen både mundt- och skriftligen utfarit i samma anda
och det med så bittra ord, att landshbfdingen mente
dem förtjena döden. Rådet inberättade alltsammans
till konungen och föreslog, att Boethins borde insättas
på Danviken. Karl biföll, och saken gick i
verkställighet. 2) Snart flyttades han dock till barnhuset

’) Jfr härmed ett likartadt bref från Boethins till Lindhieim
d. 15 Dec. 4704 i Riksark. Senatens bref till konungen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:18:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/27/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free