- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
24

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

Peder Uggla samlade sina bussar, angrep den 20 April
Anders Persson och dess hop, slog den och dref den
framför sig tvärt igenom Köpings stad. Då tyckte
Peder Uggla och hans kämpar, att de gjort sitt till och
behöfde hvila. Han sjelf lade af sin rustning och
förfogade sig efter god plägning till sängs, likaledes
många af hans män. De andra drogo ut på bergsåsen der
bredvid, förande med sig många öltunnor tagna i
staden. På åsen upptände de väl hundra stockeldar,
lägrade sig kring dem, drucko, sjöngo och höllo sig
glade, och somnade så småningom af vid de tömda
tunnorna och slocknande eldarna. Anders Persson
märkte snart deras försumlighet. Hastigt red han till
Westerås, fick der af fogden 300 ryttare, med hvilka han
ännu under natten återvände och angrep de oberedda
svenskarna. Både Peder Uggla sjelf och nästan hela
hans hop blef nedergjord, och triumferande och stolta
drogo danskarna tillbaka till sina landsmän i Westerås.

NIONDE KAPITLET.

OM SLAGET YID BALUNDSÅS.

Gustaf sökte emedlertid att förbättra Dalkarlarnas
stridssätt. Han lärde dem smida om spetsarna på sina
pilar, så att de skulle bättre bita igenom jernharnesk.
Åt en del af sitt folk lät ban göra långa, starka spjut,
eller så kallade ljuranglar, hvarmed de skulle afhålla
rytteriets anfall. Äfven inöfvade han dem att gå
ordentligt uti rotar, göra svängningar, o. s. v. Sträng
var ban emot dem, som på någol sätt visade sjelfsvåld,
antingen uti krigstjensten eller med att plundra
bönderna. Sjelf ransakade ban och dömde öfver dem,
och döden blef ofta sådana vilda missdådares lott. Men
så var ban också högst mån och angelägen om allt,
som hörde till deras gagn och välfärd, farande sjelf
med outtröttlig nit omkring för att efterse om något

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/3/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free