- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
32

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

sällsynta, kunde dessa slott med sina höga, tjocka
murar trotsa den största öfvermagt af fiender. Danskarna
kunde från dem med förakt och säkerhet se ned på
böndernas förvända och fåfänga belägringsarbeten.

Sådana slott voro i synnerhet Stockholm,
Nyköping och Kalmar; Stockholm likväl både störst,
starkast och vigtigast; dertill försedt ined mycket öfvadt
och tappert krigsfolk, som äfven uti herr Gustafs här
hade sina kunskapare och anhängare. Med honom
hade nemligen förenadt sig fyra hofmän, som förut tjenat
biskop Otto Svinhufvud, och hade det lyckats dem alt
vinna förtroende och lära känna Gustafs styrka och
planer. Morgonen efter hans ankomst till Brunkeberg,
rymde de in till Stockholm. Deras flykt märktes först,
då de voro ett stycke på vägen, och danskarna
ned-släppte vindbryggan för att hämta dem öfver Norrström.
X)å störtade den raske Lars Olsson efter dem med
sådan hast, att de måste hoppa af hästarna och kasta sig
i strömmen, samt simma öfver den in till staden. Men
Lars Olsson återvände till svenska lägret med deras
hästar och tillika tvenne så djupa sår i pannan, att
deras ärr aldrig försvunno. Danskarna hade nemligen
från tornet helsat honom med pilar och stenar, då ban
skyndade fram mot vindbryggan.

Litet derefter gjorde desse ett utfall från
Stockholm, och angrepo från två sidor svenska lägret på
Brunkeberg. Efter en half dags fäktaude måste
svenskarna vika. Gustaf lät dem slå läger vid Piotebro.
Men Staflän Henriksson gjorde dem äfven här afbräck.
Han red ut med en stor trupp, dolde största delen
deraf i Sollentuna kyrka, och med blott fyratio ryttare
och några knektar nalkades han svenska lägret. En
liten skärmytsling uppkom; och då några danskar voro
slagne, ropade Staffan åt sina män, alt de skulle fly,
txj allt var förloradt; hvarpå de äfven vände ryggen
till. Lars Eriksson, tv mot hans hop skedde anfallet,
befallte då svenskarna förfölja de flyende. Men Staffan,
så snart ban fått svenskarna väl ut på fältet, vätide sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/3/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free