- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
101

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

101

skulle komma i misslanka för, ali biskoparna med sin
magt och sina starka slott kunde blifva konungen och
riket till fara, såsom några biskopar fordom varit•
De voro nu derföre tillfreds, huru rika eller faltiga
tians nåde dem hafva ville. Sedan detta var
underskrifva och besegladt, tilltalade konung Gustaf sjelf
biskoparna, och fordrade af dem deras slott; ty på
denna tiden hade hvarje biskop en sådan stark befästad
borg, som erkebiskopen hade haft på Allmarestäk. Först
vände han sig till biskop Måns Sommar i Strengnäs,
begärande af honom Tynnelsö, och biskopen lofvade
straxt öfverlemna det; derpå till Harald Strömfelt och
begärde Läckö; äfven denne jakade. Nu kom
ordningen till den gamle Brasken. Konungen begärde af
honom Munkeboda. Vid denna fordran pustade och
suckade den gamle mannen tungt, han ville tala, men
förmådde ej framkomma med något ord, hvarken ja eller
nej. Då uppreste sig Ture Jönsson Roos och bad
konungen hafva anseende till biskopens ålder och
förtjenster, saml låta honom få behålla sitt Munkeboda,
så länge han lefde. Men Gustaf sade der tvärt Nej
till; och icke endast detta, utan han fordrade, att
biskop Brask skulle straxt sätta borgen för sig, så väl
derpå, att Munkeboda med sina tillbehör skulle riktigt
öfverlemnas, såsom ock, att biskopen ej mera skulle
något mot konungen stämpla. Atta riddersmän åtogo
sig denna borgen, och några fullmägtige afsändes straxt
att emottaga slottet. Derpå framkallades de fyratio
väl-beväpnade män, som efter tidens sed hade följt
biskopen dit. De måste träda frain och uppsäga sin trohet
mot Brasken, samt gå uti konung Gustafs tjenst.
Slutligen tillsades biskopen strängeligen och vid sin hals,
att ej utan konungens synnerliga tillåtelse vika ur
staden. De öfriga biskoparna lemnade sina slott, och
härmed slöts denna märkliga handel.

Westerås riksdag hade ej varat länge; näppeligen
8 dagar voro förflutna, då den slutades; men aldrig har
på en riksdag mera blifvit uträttadt; aldrig har ett riks-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/3/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free