- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
266

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2G6

tar uppställda; framföre gick en lång rad med
tiggare-barn och käringar, två och två i ledet, efteråt en
gammal hvit åkarehäst, dragande en vedslip, vid hvilken
voro tvenne granruskor fästade med topparna, så att
rötterna släpade efteråt. Dessa skulle sopa gatan efter
landsförrädaren. På Jernlorgsgatan kom Sturens
tjenare springande med hatlen, och satte den på siu herre
och aftorkade det rinnande blodet. Som tåget kom
fram på Jerntorget, började några der uppställda
finnar, att blåsa i lurar och horn. Öfverst vid torget
bodde Göran Persson. Der stannade tåget. Jakob
Teist, en af Görans anhängare, kom ut, hafvande i ena
handen en halmkrona, i den andra ett rent pappersark.
Kransen satte ban på Sturens hatt, papperet lade ban
framför honom i sadeln, sägande: Hä/r, Nils Slure, din
förrädare, har du den ståteliga föräring, du förtjenat
■ute i marken, och här har du ett register på de gods,
som äro dig lofvade. Då svarade herr Nils: Ett
bast-rep kring din hals vore dig en mera passande
belöning, än denna är för mig. Jag hafver fast annat af
konungen förtjenat. Det kunnen j nogsamt bevittna,
sade han, vändande sig till knektarna, j som hafven
varit med mig ute i kriget. Då svarade först en
qvar-termästare och sedan flere andra, ropande högt, att
herr Nils hade förhållit sig som en ärlig svensk emot
fienden. Göran Persson stod på lur i sitt hus för att
se, bur allt skulle aflöpa. Då ban hörde knektarnas
rop, sprang han ut och sade: Hvad, Nils Sture,
förtalar du konungen, din förrädare! Det skall ditt lif
plikta för. Sturen svarade: Jag har ej talat något
mot konungen; det kunna alla, som tillstädes äro,
veta och vittna. Knektarna ropade, ali Sturen ingenting
hade sagt mot konungen, alt han vore oskyldig.
Gö-rau Persson hotade dem, men de ropade allt ifrigare.
Då sprang Göran in i sitt hus och gaf ett
öfverens-koinmet tecken, hvarvid finnarne blåste i sina lurar,
och tåget fortsattes. Det gick öfver Westerlånggatan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/3/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free