- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 34. Fredriks regering. H. 4. Striden mellan Arvid Horn och Karl Gyllenborg samt Ulrika Eleonoras och Arvid Horns sista år /
188

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RÄTTEGÅNGEN MOT EDVARD DIDRIK TAUBE.

Nyss beskrifna utslag föranledde mänga
anmärkningar, rörande icke blott skälet till afsättningen,
hvarom redan är taladt, utan ock personerna;
nämligen valet af dem, som angrepos, och som icke
an-grepos. Hård hade icke varit tillstädes vid alla
öfver-läggningarna om rysska förbundet, ej heller vid
åtskilliga andra nu ogillade rådsbeslut, och ändå bief
han af utskottet anklagad och till afsättning dömd,
I omröstningen rörande nämnde förbund hade
deremot bifallande deltagit de tre rådsherrarna Banér,
Lagerberg och Mejerfelt; men det oaktadt blef, som
nämndt är, mot dem hvarje åtal nediaggdt.
Tydligen sågs, att utskottet låtit sig ledas icke af
sakförhållanden, utan af personliga och parti-afsigter.
An märkligare var, att Gyllenborg sjelf hade hela
tiden 1725—1734 talat för vänskap med Ryssland,
och till och med efter parti-omkastningen, och just
när rysska förbundet alslöts, icke mot detsamma
framlaggt något bestämdare, ogillande; och likväl
blef han nu i efterräkningens stund icke blott icke
angripen, utan ställd i spetsen för dem, hvilka
häftigt och just för samma åtgerd angrepo de andra
rådsherrarna; en bjert motsägelse, som Mössorna
ej underläto att hålla sina motståndare lör ögonen.
An mera sårande för all rätts- och hederskänsla var
det sätt, hvarpå man från ansvar befriade riksrådet
Edvard Didrik Taube, den bekanta fröken Hedvigs
fader. Ingen bland rådsherrarna var till den grad
som han ogillad af allmänna omdömet; icke blott för
det sätt, hvarpå han öfverlemnat sin dotter åt
konungen, utan ock, till följe af gängse rykten om
egennytta, mutor, orättvisa ämbetstillsättningar, m. m. ’).

’) Enligt en annan uppgift har han dock yarit älskad af
manskapet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:54 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/34/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free