- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 34. Fredriks regering. H. 4. Striden mellan Arvid Horn och Karl Gyllenborg samt Ulrika Eleonoras och Arvid Horns sista år /
209

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

valtat sina ämbeten; likasom Ulrika Eleonora gjorde,
när Arvid Horn anhöll on?. sitt entledigande.
Konungen lofvade så göra, men beslöt sedermera och på
inrådan af Lagerberg att icke afgifva någon dylik
förklaring; emedan den kunde betraktas som en
inblandning i ständernas domsrätt, ett klandrande af
dessas utslag. Dagen derpå, den 12 Mars, inlemnade
rådsherrarna sina afskedsansökningar, i hvilka de
bedyrade sig hafva efter ed och samvete sökt
fäderneslandets bästa; men att de droge sig frivilligt tillbaka,
häldre än att underhålla en oenighet, som kunde
blifva för samma fädernesland skadlig. Fredrik lät
deras afsägelse-skrifter genast skickas till ständerna.
Hos dessa blef saken numera snart afgjord.
Mössornas i allmänhet äldre och. fredälskande medlemmar
hade af fruktan, missnöje eller förtviflan mer och mer
dragit sig tillbaka, hvarigenom Hattarnas öfvervigt
stundeligen ökats. Sedan nu äfven rådsherrarna sjelfva
gifvit efter, upplöstes det parti, som ville åt stånden
förbehålla slutliga domsrätten i dessa mål.
Ofverlägg-ningarna slutades fördenskull så, att berörde
domsrätt skulle anses vara af adel, borgare och bönder *)
öfverlemnad åt Hemliga Utskottet.

Således hade ändtligen Hattarnas önskningar och
planer gått i fullbordan; och utskottets domslut blef
all, emedan rådsherr av nas af skedsansökan kommit
så senl, all den till enighetens bibehållande icke
bidrogil; och emedan borgare- och bondeståndens
yttranden icke gåfvo någon skälig anledning atl ändra
utskottets förslag ; alltså blef de tia siad fastadi och de
anklagade rådsherrarna sålunda från sina ämbeten
entledigade, och detta sistnämnde till följe, icke af egen
begäran der om, utan af utskottets dom; dock med
bibehållande af rik sr åds-tilie l och värdighet och med ett ål
hvar bland dem gifvel årsunderhäll af 4000 d. s. m.

’) Huru en sådan tolkning af bondeståndets beslut blef
åvägabragt, är o«s obekant.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:19:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/34/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free