Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra genom Lovisa Ulrika och det af henne
fram-trugade mot Ryssland rigtade förbundet med Preussen.
Följden blef, att Sverge tvingades till oupphörliga
krigsrustningar, hvilka på ett kännbart sätt ökade de
redan förut tryckande bördorna af undersåtarnes skatter
och rikets skuld1).
Hela denna långvariga brytning kan i öfrigt
betraktas såsom icke blott en följd af Lovisa Ulrikas
personlighet, utan ock såsom ett den svenska
fosterlands- och sjelfständighetskänslans krampaktiga
bemödande att, oaktadt all svaghet och utmattning, dock
söka lösrycka sig från det nesliga beroende under
Ryssland, som Karl den tolftes och Karl Gyllenborgs
krig grundlaggt och utbildat.
TRETTIONDESJETTE KAPITLET.,
BRYTNINGEN MELLAN DET UNGA HOFVET OCH
IIATTREGERINGEN 1748—1751.
\
Föregående kapitel hafva visat flere spridda spår
af en inträdande oenighet emellan tronföljare-paret och
en större eller mindre del af Hattpartiet. Vi lemna
här en sammanhängande teckning af förhållandet.
Med det onda samvetets fruktan för Mössornas
efterräkningar hade, som ofta nämndt är, Hattpartiets
ledare under åren 1744—1746 sökt skydd hos
tronföljare-paret och fördenskull understödt eller låtsat
understödja dettas sträfvande efter påskyndad tronföljd och
ökad konungamagt. Men i December 1746 lyckades
Hattpartiet genomdrifva de riksrådsval2), genom hvilka
’) Danska, franska, preuss., sax. ocli österr. min. bref,
Upps. Nordiuiana. Arkivet på Trolle-Liuneby, samt rådsprot.
2) Sid. 93-99.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
