Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genhet ‘). England förmådde likväl icke hindra den
föreslagna åtgerden. År 1747 blef jernkontoret
formligen stadfästadt och fick till inkomst en afgift
af 1 daler k. m. på hvarje vågfördt skeppund jern.
De dymedelst samlade medlen skulle sedermera till
behöfvande bruks- och jernmanufaktur-egare
utlånas mot 4 procent. Kontoret öppnades med år
1748 och till dess första direktör valdes
Löwen-hielm, hvilken sedermera i flere år innehade detta
förtroende. Bruksrörelsen gick derefter något framåt,
och jernets medelpris steg till 50 t. o. m. 80 d.
k. m. *); till följe nämligen deraf, att genom lån ur
jernkontoret, bruksegrarna kunde nu mera längre
än förut hålla på sin vara.
I andra hänseenden blef följden af dessa
åt-gerder mindre Fördelaktig, än mången väntat. Med
anledning af det öppnade tillfallet till lån ur banken,
hade bruksegarne redan under åren 1743 till 1746
derstädes skuldsatt sig för flere millioner, utan att
dock jernprisen kunnat betydligen höjas. Orsaken,
sade man, var den, att några svenska penningemän,
trassenterna, visste att som förskotts-gifvare m. m.
tillvälla sig öfver bruksegarne följaktligen ock öfver
jernprisen samma magt, som engelsmännen förut
innehaft. Det var till förekommande af dessa
missbruk och tillika af hvarjehanda kurs- och
vexel-prejerier, som 1747 bredvid jern- äfven ett vexel-
’) En af Nordencrantz d. 22 Juli 1749 till franska
sändebudet allemnad berättelse och bilaggd dennes missiver till Paris.
M^nga befarade ock, att engelsmännen skulle i förtreten vänds
sig till ryssarna, ock att dessa skulle uppdrifva sin
jemtillverk-ning till skada för den svenska.
2) Det berättas, att delegarne i jernkontoret hafva såsom en
tacksamhets-gerd It förslagets uppfinnare lätit prägla en
gnidmedalj, hvilken i början och till följe af Åtskilliga bearbetningar
var ämnad åt Plomgron, men sedermera blef lemnad åt
Nordencrantz. I Hildebrands »Minnespenningar öfver enskilda män och
qvinnor» omtalas likväl ingen sådan, hvarken åt den ene eller
andre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
