- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 39. Adolf Fredriks regering. H. 1. Striden mellan hofvet och Frihetspartiet 1751-1758 /
120

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det hette vidare : intet exempel finnes, att ett fritt
folk bundit sitt öde vid regentens samvete, oeh hår
i Sverge stadgar lagen, att riket skall styras icke
efter konungens samvete, utan efter lag. Men sedan
nu ständerna just af hans majestäts eget
andra-gande förnummit, hvad fara riket öfvcrhänger,
så antvarda riksråden ånyo denna landets vådliga
belägenhet till ständernas ömma oeh verksamma
omsorg.

Den 10 Nov. var konungens ätersvar färdigt, och
detta mer undfallande än den förra skriften. Han
sökte nämligen numera att bortblanda saken och
påstod, det han aldrig ämnat sätta sig emot rådets
flertal1), hvars beslut bör enligt grundlagens tydliga
ord såsom gällande utfärdas; men att han trott sig
ega pligt och rättighet att föra till protokollet sina
föreställningar vid de beslut, han ansåg stridande
mot rikets välfärd och sin egen ed2); likaså att
han borde befrias från att underskrifva sådana
beslut, häldst de redan utan hans underskrift och
med blott rådets vore gällande. Denna uppsats lät
Adolf Fredrik i sin egen närvaro uppläsa för rådet,
och förklarade tillika, att den skulle sedermera lem*
nas åt ständerna. Men härvid gjorde Höpken den
på lag grundade anmärkning 3), att enligt
riksdagsordningens 13 och i synnerhet konunga-försäkrans
8 § egde Adolf Fredrik alldeles icke rättighet att
omedelbart gå till ständerna med andra propositioner
än sådana, som vore med råds råde utfärdade och
vederbörligen kontrasignerade. Just härvid och af
någon tillfällig anledning inträdde i rådkammaren en
ständernas deputation. Adolf Fredrik begagnade
tillfället och anförde hos dessa folkombud klagomål

’) Detta hade han likväl flere gånger gjort, oeh jast detta

▼ar ursprungliga orsaken till tvisten.

3) Detta hade ej heller, så vidt oss kunnigt är, blifrit
honom vägradt.

s) Danska min. br. d. 11 Not. 1755.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/39/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free