- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 4. Innehållande Lutherska tiden. Afd. 2. Johan III och Sigismund /
121

(1823-1872) Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ödmjukhet, samt mottog aflösning, hvarefter han lyflade
händerna, sägande: Lofvad vare Gud ifrån nu och till
evig tid, amen! Man väntade nu hvart ögonblick hans
atlidande. Hoffolket läg pä knä kring rummet under
ängslig tystnad, konungen sjelf orörlig inne uti sängen.
Slutligen hördes hans röst, sakta och bäfvande: Ur
djupet ropar jag, Herre, till dig. O Herre, hår min bön!
Jag hafver syndat. Syndat hafver jag i himlen och
inför dig. Jag kännes vid mina missgerningar. På
drottningens uppmaning läste presten nu flere tröstespråic,
hvaraf konungen slutligen lugnades. Först några veckor
derefter förmådde han att begå nattvarden. Härvid
uppläste Iran sjelf Manasses syndabekännelse, 51 och 31
konung Davids psalmer, samt Nicenska trosbekännelsen,
alltsammans utantill, och utan att fela på någon bokstaf.
Han slutade med dessa ord: Hcec est mea cathclica /ides,
in qua sum natus el educatus, in qua tandem in domino
mori cupio. D. ä. Hetta är min allmänna
trosbekännelse, i hvilken jag är född, uppfödd och önskar att i
Herranom a/lida. Han hade förbjudit att vid ceremonien
uppräkna konungaliteln, m. m. Det är onödigt prål,
sade han, jag är endast en fattig, syndig mehniska. Vid
nattvardens begående satt drottning Gunnila vid sängen,
höll hertig Johan i venstra handen, och understödde
konungen med den högra. Vid detta tillfälle förklarade

denne, att han på drottningens och fröken Annas förbön
ville låta falla sin vrede och onåd mot de anklagade
herrarna. Dessa underrättades härom, samt att konungen
fordrade af dem blott en lättare förbindelse, hufvudsak-

ligen innehållande trohetslöfte mot Sigismund. Men, innan
något härvid hann att formligen afgöras, ändrades
förhållandet. Då Johan något tillfrisknat, fördes han till
Stockholm; och der förvärrades sjukdomen. Hans läkare och
apotekare, herr Simon, ville med en kraftig kur på en
gång häfva det onda; men det tvärtom ökades och
konungen blef lam i ena sidan. Den 14 Nov. gick han

åter till nattvarden. Klas Bjelke frågade dervid, om ej

konungen efter andra furstars exempel, då han nu sjelf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/4/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free