Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
soniug, först och häldst var beredd att gifva efter.
Detta kom väl förnämligast af en verklig hjertats
godhet; men i någon mån ock af en stor
obenägenhet för hvarje kraft-ansträngning, ett stort
misstroende till egen förmåga, följaktligen ock en
stor benägenhet att häldre fly än fakta.
Själs-förmögenheterna voro ock tämligen obetydliga.
Konungen, sade man, tänker föga och endast i smått
och sysselsätter sig liäldre med exercerandet af ett
kompani än med ordnandet af vigtiga
regerings-ärender. Mönstringar, jagter och i synnerhet
svarf-stolen voro hans mest älskade tidsfördrif, hvaremot
de vittra och vetenskapliga nöjen, drottningen
vid hofvet införde, ingalunda öfverensstämde med
konungens lynne och smak. Under de långa och
ståtliga sorgespelen, såg man honom ock helt
grundligt gäspa, men tillika helt beskedligt och tåligt
stanna qvar till slutet. I Vetenskaps-Akademiens
sammankomster deltog han sällan; man har också
omtalat, huru han sysselsatte sig med Orbis pictus
och berömde denna bok som en nyttig och nöjsam
läsning, och man har på grund af sådana företeelser
ansett honom mycket okunnig. I verkligheten
befinnes dock, att han laggt sig till betydliga
samlingar af såväl naturalster sum kopparstick och ta flor,
och bland dessa sednare många af stort värde. Troligtvis
voro både omdömet bättre och kunskaperna större,
än man kunde ana: ty vid sidan af Lovisa Ulrika
var han nog försigtig att sällan yttra sig öfver
sådana ämnen.
I sin klädsel iakttog han gerna en viss
prydlighet; men följde i början åtskilliga råa till
dryckenskap gränsande lefnadsvauor, som den tiden vid några
t}7ska hof bibehölios. Lovisa Ulrika förmådde
honom likväl snart nog att desamma bortlägga.
Till lynne och tänkesätt var han, sig sjelf
lem na d, mild, rättvis och redlig, så att han för
egen del hvarken ville eller behöfde tillgripa olag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
